söndag , 24 november 2024
EKONOMI

Företag hamstrar personal som aldrig förr

823

Företag hamstrar arbetare som aldrig förr. Ett kaotiskt höst kan leda till en kollaps på arbetsmarknaden. Det kan bli en stor huvudvärk för finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) blev förvånad. Varför är arbetsmarknaden så stark trots en vacklande ekonomi? Som en förklaring använde hon ett nytt fenomen, den så kallade ”labour hoarding”, eller hamstring av personal, som inträffade först under pandemin och sedan under kriget i Ukraina.

Man vill inte säga upp arbetstagare, sa Elisabeth Svantesson i torsdags när hon presenterade regeringens senaste prognos för svensk ekonomi.

Just nu är det många företag som helt enkelt väljer att behålla sina anställda trots att de egentligen inte behöver dem, och de drar på sig onödiga kostnader på kort sikt. Finansministern backades upp av en undersökning från norska konjunkturinstitutet, som regelbundet utvärderar svenska företag. Från och med i våras rapporterade myndigheterna hur många företag som valt att anställa fler arbetare än vad de faktiskt behövde.

Det visade sig vara intressant.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina i början av förra året har andelen företag som är ”labour hoardar” ökat kraftigt – från ett genomsnitt på mindre än 4 procent mellan 2010 och 2019 till en topp på 11 procent i april, visade uppgifterna.

Den siffran kommer bara att vara högre under pandemin. Den nådde då en topp på 17 %. Den siffran är dock inte exakt jämförbar med dagens statistik, eftersom många företag har fått statligt stöd för att behålla personal under pandemin. I dag hamstrar företag anställda helt på egen hand, utan statlig hjälp.

Byggbranschen hamstrade mest. Nästan 20 % av byggföretagen hade mer personal än vad som behövdes i juli, jämfört med ett genomsnitt på 6 % tidigare år. Inom handel var siffran 8 procent och inom tillverkning och tjänster 7 procent.

Alla branscher hamstrar fler människor än någonsin tidigare.

En förklaring till denna utveckling har att göra med de lärdomar som dessa företag har dragit av pandemin. Vem minns inte de långa köerna vid Aranda efter pandemin? Eller de där restaurangarbetarna som förlorade sina jobb, bytte bransch och aldrig kom tillbaka? Bristen på kvalificerad arbetskraft har skapat problem för många företag som inte kan dra fördel av alla glada shoppare när ekonomin väl vänder.

Enligt den senaste statistiken från Arbetsförmedlingen rapporterade närmare en tredjedel av företagen en brist på kvalificerad personal under våren, vilket är högre än det historiska genomsnittet. Antalet lediga jobb slog nyligen nytt rekord, liksom en rekordstor andel svenskar som jobbar. När väl ekonomin förbättras kommer det naturligtvis att bli kostsamt att hitta, återanställa och utbilda nya arbetstagare.

I en sådan miljö är det ingen överraskning att företag hellre vill behålla anställda än att säga upp dem.

En annan möjlig förklaring till dessa företags ”arbetshamstring” är att de hoppas att dagens inflationskris och lågkonjunktur snart tar slut. Vissa tror att lågkonjunkturen kan pågå längre. Men de flestas huvudscenario är att det blir en relativt kort räntesänkning, där centralbanken börjar sänka räntorna så fort inflationen faller kraftigt.

Att behålla övertaliga anställda är naturligtvis inte gratis. Men i Sverige har många företag fortsatt att gå bra under krisen. Deras arbetskostnader har inte ökat lika mycket som många andra länder, och de har lyckats höja priserna rejält för att kompensera för de ökade kostnaderna. En svagare krona gör det billigare att exportera produkter och ökar försäljningen i krontal för exporterande företag.

Frågan är dock hur länge dessa företag kan och kommer att fortsätta att hamstra arbetare.

Arbetslösheten kommer bara att stiga till 8,3 % 2025 från 7,5 % förra året, enligt regeringens nya prognoser – även om BNP förväntas krympa med nästan 1 % i år och växa i en långsammare takt än vanligt 2024. Ökningen motsvarar cirka 50 000 jobb och andra prognosmakare har gjort liknande bedömningar.

Det finns dock en risk att utvecklingen blir sämre än väntat. Sommaren har präglats av en växande rädsla för att inflationskrisen ska förvärras. Oturliga skorpor drog vatten till sina fabriker på onsdagen, eftersom nya uppgifter visade att affärsaktiviteten i euroområdet minskade mer än den har gjort sedan pandemin drabbade i juli. Den amerikanska ekonomiska aktiviteten sjönk också mer än väntat. Det bådar dåligt för höstens ekonomi, som krympte redan under andra kvartalet, enligt preliminära uppgifter som släpptes under sommaren.

Samtidigt steg så kallade marknadsräntor under sommaren med oro för att det kommer att ta längre tid att tämja inflationen. I värsta fall kan det leda till högre priser under längre tid. Arbetsmarknaden har stått emot framgångsrikt hittills, men tänk om krisen blir värre? Då har vi potential att se ketchupeffekten, där företag sparkar alla anställda de hamstrar. I det här fallet kommer finansministerns prognos att hamna i skuggan.

LÄMNA KOMMENTAR

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

RELATERADE ARTIKLAR

Riksbankens dubbelsänkning

Att Riksbanken sänker referensräntan med 50 punkter till 2,75% och även annonserar...

VA-taxorna rusari hela Sverige:  Dyrast i Norrtälje

Taxorna för vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. Danderyd, Håbo, och...

Sverige är ett skatteparadis!

Du kanske upplever du har höga skatter, du får betala hög skatt...

I oktober Tänker vi säkert – och agerar smart

I morgon startar informationssäkerhetsmånaden och informationssatsningen Tänk säkert. Syftet är att öka...