Investeringar i elnäten på 1000 miljarder är en utgift, lika stor som Sveriges hela Statsskuld. Räknar man med investeringen håller i 50 år och avkastningskrav på 5%, så är det 70 miljarder per år som behöver betalas på ett eller annat sätt.
Fördelat på gröna omställningar, hushåll, industri och kanske minska pensioner och standard i Sverige.
Utöver det så behövs nästan obegränsade investeringar i ny energiproduktion.
Förr har energieffektiviseringar i samhället varit, isolera hus, effektivare produkter, värmepumpar och inom industrin mängder med metoder att använda energi effektivare.
I samband med grön omställning, så handlar det inte om att snåla på energi utan tvärtom. Det är den gröna omställningen som gör att Sverige behöver fördubbla sin energiproduktion. Givetvis en berättigad fråga hur grönt det är?
De stora energislukarna är industrisatsningar t.ex. LKABs som räknar med behöver 50 TWH per år, att jämför med hela Sveriges Energibehov på ca 140 TWH. 50 TWH motsvarar ca 15 städer av Göteborgs storlek.
Andra ”gröna” satsningar som behöver mycket elenergi är H2 Green Steel, Nortvolt och omställning av Sveriges fordon till eldrivna.
Sveriges elproduktion är det endast ca 2% som inte är fossilfri, jämfört med EU:s som har 39%. Genom Sverige ökande elbehov, EU-avtal och det gemensamma elnätet i EU, får effekten att Sverige exporterar fossilfri el och importerar el med 39% fossiltillverkad el.
Det här får Sverige betala med, höga och väldigt varierande elpriser.
Frågor som är obesvarade är:
– Hur gröna är dessa satsningar i helheten?
– Hur stora investeringar behöver göras i Energiproduktion och elnäten?
– Vem ska göra investeringarna? Hur ska de finansieras och hur ska de betalas?
– Hur kommer det här påverka Sveriges medborgare och företag?
– Finns det några risker med satsningarna? Vem tar risken?
LÄMNA KOMMENTAR