Ett av de mest oväntade fynden är att vanligt kaffedrickande är nära kopplat till ett längre liv.
1. Fysisk aktivitet,3,5 timmar per vecka (ca 30 minuter dag)
2. Kost, som liknar medelhavskost, utan raffinerade kolhydrater, vitt mjöl eller potatis.
3. Vikt, BMI mellan 18,5 – 24,9. Stabil vikt utan snabba förändringar.
4. Ingen tobak.
5. Måttligt med alkohol, 1-2 glas vin per dag är optimalt.
För kvinnor som inte uppfyller dessa krav är återstående medellivslängd vid 50 års ålder 29 år. Det ökar sedan i takt med att varje råd implementeras och en 50-åring som följer alla råd kan förvänta sig att leva 43 år till.
– Så skillnaden är 14 år för kvinnor och 12 år för män. Frank Hu säger att detta innebär att alla som är 50 år och som följer detta råd kan leva minst 10 år till.
Rådet att inte röka är det viktigaste och kan bidra i fem år. En hälsosam vikt kan lägga till fyra år till livet, en hälsosam kost och motion kan lägga till tre år, och lågt till måttligt alkoholintag kan lägga till två år.
– Frank Hu poängterar att vikten av kosten kan underskattas eftersom det också påverkar vikten.
Ju mer du följer råden, desto längre kommer ditt liv att bli. När det gäller kroppsvikt var både lågt och högt BMI associerat med ökad risk, där lätt drickande (1-2 glas vin per dag) hade en lägre risk än lätt och tungt drickande.
Det hälsosammaste du kan göra är att hålla dig smal hela livet, men inte vara underviktig. Kanske mer överraskande, det näst hälsosammaste är att vara måttligt överviktig hela livet.
Stabil vikt har belöningar, men dramatisk viktökning i mitten av livet har risker.
– Resultat visar indirekt att livslång mild kalorirestriktion bidrar till livslängden. De som har varit smala under hela sitt liv har lägst risk att dö i förtid. Men de som var lätt överviktiga när de var yngre och bibehöll vikten hade den näst lägsta risken.
En serie analyser av data från en Harvard-studie visar fördelarna med att äta växtbaserad mat baserad på fullkorn, frukt och grönsaker. Här odlas runt 5-6 hektar frukt och grönsaker varje dag, med ständigt ökande fördelar.
– Det är kanske inte konstigt att vi ser betydande effekter från frukt och grönsaker. Men allt är inte lika viktigt. Gröna bladgrönsaker, korsblommiga grönsaker som grönkål och broccoli, citrusfrukter och bär hade den största inverkan på dödligheten, sa Frank Hu.
När det kommer till potatis och andra stärkelsehaltiga grönsaker finns det ingen tydlig koppling, varken positiv eller negativ, till livslängd.
Harvardstudien kritiserades i debatten för att ha lett till ett otillbörligt fokus på mättat fett från djur. Men Frankhus analys visar att det värsta för livslängden helt klart är transfetter, vegetabiliska oljor som har härdats på konstgjord väg så att de blir mättade och mer hållbara.
– Olika typer av fett har olika effekter på livslängden. Föga överraskande var transfetter förknippade med den största risken, animaliska fetter förknippades med en ökad risk och mindre bearbetade enkelomättade och fleromättade vegetabiliska oljor och fetter från fisk var starkt förknippade med längre livslängd.
Andra kontroversiella fynd är att de som äter mestadels växtbaserat protein har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än de som äter mest animaliskt protein.
En lågkolhydratkost kan förlänga livslängden om den mestadels är växtbaserad, men förkorta den om den mestadels är djurbaserad.
– Ett av de tydligaste fynden från vår och andras forskning är att regelbunden kaffekonsumtion är förknippad med en lägre risk för för tidig död.
Ett annat tydligt fynd är att nötter och till och med jordnötter (egentligen baljväxter, enligt Frank Hu) är förknippade med minskad risk.
Slutsatserna som dras från några av världens största och dyraste studier om mat och hälsa är helt oförenliga med de nya nordiska näringsrekommendationerna NNR2023, som presenterades i början av sommaren, i flera avseenden.
Där uppmuntrades till exempel ökad potatiskonsumtion och total avhållsamhet från alkohol.
Det finns ingen rekommendation om ultraförädlade livsmedel i NNR2023, och det finns ingen diskussion om växtmolekyler eller så kallade polyfenoler som är av intresse för många forskare.
Men Frank Hu säger att erfarenheten av Harvard-studien tydligt pekar på fördelarna med att äta minimalt bearbetade livsmedel rika på dessa ämnen.
– Alla dessa livsmedel vi ser med tydliga positiva effekter är växtbaserade, minimalt bearbetade och rika på fibrer och polyfenoler.
Så alla dessa data tyder på att minimalt bearbetade, mestadels växtbaserade livsmedel är bäst för hälsosamt åldrande, förklarar Frank Hu.
LÄMNA KOMMENTAR