Förr var det miljövänligt minska energibehov, nu är det istället att öka

Sveriges planering under kommande 5-10 åren så behöver vi fördubbla vår produktion av elenergi. Vår befintliga energiproduktion räcker i grunden till vårt läge, även om vi elektrifierar Sveriges bilpark. Ökningen av behovet är istället p.g.a. olika industrisatsningar.

Grundanledningen sägs vara klimatomställning, men satsningar är helt outredda om de verkligen förändrar någonting, men det är förstås bra att inte vara beroende av att behöva importera energi, främst olja.

För att klara av den här produktionsökningen finns det två alternativ som är realistiska.
1. Vindkraftsutbyggnad + energilagring
2. Utbyggnad av kärnkraft

Det kan förstås ske lite kompletterande satsningar på diverse sätt, t.ex. sol, värmekraftverk, utbyggnad vattenkraft osv, men det blir små förändringar av helhet.

Energilagring
Det finns 2 metoder som diskuteras och är rimliga, den ena är olika former av batterilager, den andra är lagring av el, genom omvandling av elenergi till vätgas. Båda metoderna är extremt dyra.

VätgaslagringDu kan skapa vätgas genom elenergi genom elektrolysrör. Vätgasen kan sedan användas i gasbatteri (bränslecell). Grundproblemet är av tre slag 1) Enorm driftförluster (ca 70% av elen förloras) 2) Väldigt dyrt med elektrolysrör som förbrukas och innehåller platina. 3) Väldigt dyr hantering såväl förvara som transportera.

Även om det visar sig man får elen utan kostnad, kommer ”vätgasel” kosta ca 7-8 kr per KWH, d.v.s. över 10 ggr mer än genomsnittlig kostnad idag. 

Vätgaslagring är därför med känd teknik som finns orealistisk.

Batterilagring
Lagra el i olika batterier är mest tillgänglig teknik och det bästa alternativet, men ändå extremt dyrt.
Ett stort batteri på t.ex. 1000 KWh (1 MWh), (motsvarar ca 700 bilbatterier, ca 15 elbilar) kostar runt 5 – 10 miljoner (ofta många gånger dyrare av någon oklar anledning), på sikt kan kanske priset pressas ner till en-två miljoner.

Har vi ett elpris som idag ca 50 öre/KWh, så kan du spara el för 500 kr i det. Realistiskt är ladda/tömma det 20 ggr per år, då lagras el för ca 10.000 kr i batteriet. Batteriet kommer trots det är laddbart ha begränsad livslängd.

Ska vi ha en Vindkraftdriven elproduktion på säg 200 TWh och t.ex. lagringskapacitet på 25-50% av denna så den uppgår till 50-100 TWh, ja då behövs 50.000 -100.000 stora batterier enligt exemplet, en investering på så där 250-500 miljarder (5.000 kr/KWh), som dessutom har begränsad livslängd.
Det blir dyr framtida el då.


Framtida elförsörjningen

Kommer politiken vara att vi ska öka vår energikonsumtion av elenergi enligt prognoser, så är det vinden eller kärnkraft som är våra alternativ.

Kärnkraft
Ska Sverige framtida elbehov lösas av kärnkraft så talar vi om ca 25 nya kärnkraftverk av den storleken som vi har vid Ringhals och Forsmark.  Det är sannolikt en investering på upp mot 1000 miljarder. Livslängden är +50 år.
Ränta 3% och avskrivning 50 år, så är kostnaden ca 50 miljarder per år, plus drift och underhåll.

Det finns en hel del som talar för billigare mindre kärnkraftverk, kan bli realistiskt alternativ inom något/ra år. Det är också rimligt med längre livslängd.

Vindkraft och lager
Det är förmodligen billigare än kärnkraft som initial investering, men den har betydligt mycket kortare livslängd, kanske 15 år max 20 år (även om producenter anger 25-30 år).

Troligt är total investering landar på någonstans 600-800 miljarder (Vindkraft och batterilager).  Ränta 3% och avskrivning 20 år, så är kostnaden 48 – 64 miljarder per år, plus drift och underhåll. Betydande risker att det visare sig ha kortare livslängd så att kostnaden ökar.


Sveriges bästa val
Lugn utbyggnad av kärnkraft, skrota industriinvesteringar som är vätgasdrivna. Då får Sverige ett måttligt behov av utbyggnad av inhemsk elproduktion.