Könsskillnader

Jag har funderat över att så många feminister med sinneslugn accepterar att män kan klä sig kvinnokläder och sedan påstå att de är kvinnor. I Norge gjorde en ung student ett juridiskt könsbyte och fick därmed förtur på en teknisk högskoleutbildning. Därefter blev han man igen och fortsatte utbildningen. Likaså får män ställa upp i kvinnoidrotter. De konkurrerar då ut kvinnor. En annan lika uppseendeväckande grej är vad jag har sett på Youtube. En intervjuare går omkring bland manliga studenter och frågar om de skulle kunna dejta en transkvinna som inte är opererad. Alltså en man med kvinnokläder, 

långt hår med lockar, läppstift och ögonskugga. Javisst, säger en del.

Om transkvinnorna anser sig vara kvinnor så är de kvinnor, svarar intervjupersonerna.

Så ideologiskt indoktrinerade har många blivit att de anser att de måste svara ja, för så har de fått lära sig. Men när intervjuaren frågar någon med arabiskt ursprung så blir det tvärt nej. Men varför har en del, kanske en stor del, blivit så förblindade? Jag tror att det beror på att deras samhällsexperiment innebär att allt kvinnligt och allt manligt ska bort.

Könsskillnader ska förnekas. Skillnader finns inte.

De är enbart sociala konstruktioner som man måste övervinna. I hemmet ska det inte finnas en mammaroll. I det sociala livet ska det inte finnas några särskilda kvinnoroller.

På dagis ska det vara lika naturligt med en manlig barnskötare som torkar ettåringar i stjärten som kvinnliga barnskötare. Självklart ska då även en lesbisk kvinna, Yvonne Gray,  kunna vara befälhavare på ett örlogsfartyg i Stilla havet, något som Nya Zeelands kvinnliga försvarsminister, Judith Collins, har försvarat i televisionen, strax efter att fartyget hade sjunkit.

Jag menar helt ärligt att det hade kunnat hända vem som helst, men händelsen har blivit en världsnyhet. Alla står tydligen inte bakom att kvinnor kan vad män kan  och att män kan vad kvinnor kan. De bloggar med förtjusning om Yvonne Gray och hennes försvunna fartyg.

Men det var bara för några dagar sedan som jag förstod vad som håller på att ske.

På universitet och skolor pumpas budskapet ut att det finns inga könsskillnader. Den som håller med får det enklare. Slipper argumentera.

Jag kan lova att de flesta normala unga män, 98 %,  inte kan tänka sig att dejta eller krypa i säng med en transkvinna, alltså en utklädd man. De kan säga ja framför en kamera

men de gör nej. Men skulle de säga nej in i en kamera så skulle det betyda att de betraktar en transkvinna som en man, vilket i sin tur räknas som en diskriminerande handling.

Den nya läran som kommer från feminister och universiteten är att man är det kön man definierar sig som. I USA gör man könsoperationer på barn efter de har fyllt 16.

Ulf Kristersson tvingade igenom en lag att man kan få byta juridiskt kön vid 16 års ålder med vårdnadshavares medgivande. Eftersom det finns så många stolligheter som blir följden, så måste folk spela med om de får en fråga.

Våldtäktsmän har kommit i kvinnokläder till rättegången och har dömts till kvinnofängelse. Medelmåttiga manliga simmare byter kön och vinner amerikanska mästerskapen för kvinnor. Män som säger sig vara kvinnor får tillträde till småflickornas omklädningsrum, 12- 15-åringar. De kan alltså vara pedofiler.

Men det är det normala som feministerna är skräckslagna inför.

För i det normala livet så finns det enorma könsskillnader.