Att mäta luftens temperatur

Vi matas hela tiden om hur temperaturen stiger ofta på 1/100 dels grads exakthet och tabeller från 1880, men hur exakt mäter vi egentligen? Nästa sak är att vi mäter genomsnittlig temperatur över jorden, eftersom vi inte kan mäta varje punkt, så blir det förstås ett antal utvalda punkter.
När du själv mäter även om du är noggrann, så är det noga om mäter per 0,5 grader.

Vilket beslutsunderlag vi har, är väsentligt när vår nutids största investeringar baseras på det här.

Mätpunkter
De utvalda mätpunkternas platser varierar över tiden, både hur många vi har och var de är placerade. Dessutom förändras mätpunkternas förutsättning då skog kan fällas eller växa upp, hus och vägar kan tillkomma, dramatiska förändringar för att mäta temperaturen.

Mätpunkter är dessutom mycket ojämnt fördelade över jorden och ännu mera ojämnt historiskt. Vissa delar av världen var det ointressant mäta temperatur, medan andra mera frekvent. 

Dessutom var det inte så intressant historiskt mäta temperaturen, utan det var viktigare mäta nederbörd och vind.

Mätmetoder
Vi har använt oss genom historien en mängd olika sätt att mäta temperatur. Det påverkas också hur vindskyddad platsen är och skyddad från sol och andra omständigheter som förändras. Det påverkas vilka tider på dygnet temperaturen mäts och av olika människors sätt se på det, eller om det som idag är automatiska metoder.

Variationen är stor över tiden.

När börjar vi mäta?
Normala är man säger förindustriell tid och 1880. Varför just då? Den industriella revolutionen började i slutet av 1700-talet. Den började dessutom i England och där fanns flest mätpunkter på den tiden också, betydligt fler än Sveriges 3.

Faktum är det är väldigt dålig grund utgå från historiska mätningar just 1880. Skulle vi istället utgå från t.ex. 1750, även om vi har lika svårt då som 1880 hänvisa till exakta temperaturmätningar, så mätte vi temperaturer även då och allting talar för vi hade betydligt varmare 1750 än 1880. Vi hade även varmare 1850.

Därför framstår 1880 som en tillrättalagd mätpunkt.

Att mäta genomsnittliga temperaturer över jorden
Att utgå från 150 år tillbaka och använda 1000-tals kanske ibland 10 000-tals mätpunkter, så innebär varje mätning en osäkerhetsfaktor och olika stor osäkerhetsfaktor på olika mätningar.

Det går inte att vetenskapligt fastställa på 1/100 dels exakthet idag, ännu mindre historiskt. 

Även 1 grad med alla felkällor är med stor osäkerhet! Istället för vetenskap presenteras olika mätresultat mer efter en vald agenda, vad man vill visa eller presentera.

Slutsats
Mätningar har stor osäkerhet, istället så har vi olika observationer att förlita oss på.

Även observationer kan givetvis forskare dra fel slutsatser av, men blir i grunden bättre och säkrare slutsats än mäta temperaturer, speciellt som när man talar om klimat är inte bara mäta dagstemperaturer utan att mäta längre perioder som t.ex. 30 år.

Granskar vi observationer historiskt t.ex. tillbaka till 1750 så innebär det att vi inte har någon onormal avvikelse på våra temperaturer eller klimat. Vi kan granska ännu längre tillbaka, men ju längre tillbaka vi studerar, så skapas ännu större osäkerhet.

Gör vi samma observation och utgår från 1880, då har vi det ca 0,5-1 grad varmare numera, om det är en naturlig variation eller mänsklig påverkad förändring, det är i grunden ingen som kan besvara.