Jag ska försöka rekonstruera vad som kan ha hänt den sönderslitna kabeln i Östersjön.
För mig verkar det osannolikt, men kanske ändå är det mest sannolika.
Detta är ingen spekulation,
eller konspirationsteori,
utan ett tänkt scenario,
utifrån min ringa kunskap.
Det kinesiska fartyget Yi Peng 3 är 225 meter långt och 32 meter brett, alltså ett stort fartyg för att vara i Östersjön. På bilder ser man att fartyget ligger tungt i vattnet och är alltså lastat. Den 15 november lämnade Yi peng 3 Ryssland. Finska kustbevakningen har publicerat en plot över Yi Peng 3:s färd genom Östersjön.
Det var styv kuling, alltså omkring 15 meter/sekund.
Vågorna tornade upp sig och vågtopparna formade vita streck över Östersjöns vatten.
Kanske inte bästa väder för precisionsjobb. Det var västlig vind. Yi Peng 3 färdades med 10 knop. När fartyget kom in mellan Gotland och Baltikum så saktades farten till 6 knop.
Varför?
Borde inte finnas någon anledning om det inte fanns några problem ombord. Det var öppet vatten. Djupet enligt sjökortet ligger runt 90 meter. Det är grundare närmare Gotland, omkring 30, 40 meter och något över 100 meter närmare Lettland och Litauen.
6 knop innebär att fartyget rör sig 3 meter i sekunden. Det är samma hastighet som en motionslöpare i 50-årsåldern håller. Christer Garpenborg, svensk mästare på 100 meter,
sprang 10 meter i sekunden.
Enligt finska kustbevakningen var det i den farten som Yi Peng 3 släppte ankaret. Att släppa ett ankare rakt ner på 90 meters djup verkar inte sannolikt. Det hade varit bättre att ha släppt ut 70 meter ankare och kört 2 knop, alltså 1 m/sek. Det motsvarar en långsam promenad. När man närmade sig kabeln så kunde man släppt de sista 20 meterna och ökat farten. Men håller man 6 knop så måste man släppa hela ankarkättingen. Kör man ut ankaret försiktigt i den farten kan det slå mot skrovet.
Yi Peng 3 missade den första kabeln som går mellan Sverige och Lettland. En bit längre söderut går (gick) IT-kabeln mellan Sverige och Litauen. Där var djupet omkring 60 meter.
Farten var 6,5 knop och där ska Yi Peng 3 ha lyckats klippa den IT-kabeln. Yi Peng 3 fortsätter sin färd söderöver. 20 timmar senare närmar fartyget sig Hanöbukten. Vinden har avtagit något. Det är grundare. Plötsligt sänker Yi Peng 3 farten igen.
Denna gång till 3,5 knop. Det motsvarar en rask promenad.
Just där farten sjönk fanns en sandbank som en förhöjning på botten, endast 28 meter djupt. Sandbanken måste ha stoppat farten, som efter sandbanken ökade igen till 6,5 knop. Den 18 november på förmiddagen stoppar fartyget helt söder om Hanöbukten.
0 knop. Troligen hivade man upp ankaret. Att hiva ett ankare på ankarspelet är en långsam procedur. När ankaret ligger alldeles under vattenytan är det säkrast att fartyget ligger still. Därefter ökade Yi Ping 3 farten till 10 knop igen. Ankaret var på plats.
Detta är finska kustbevakningens beskrivning med stöd av en utförlig plot. Just nu ligger Yi Ping still i Kattegatt i väntan på utredning. Men det kan vara intressant att föra till ytterligare en aspekt som inte har nämnts. I våras rapporterades om ett ryskt fartyg som låg utanför Gotland. Ingen förstod varför. Men antag att fartyget kartlade botten och kablarnas exakta läge.
Men för att Yi Peng 3 ska kunna ha saboterat kablarna med ett uthängande ankare så måste besättningen ha tränat åtskilliga gånger. Alla sjöfartsnationer har datorsimuleringsanläggningar. Man bygger upp en autentisk fartygsbrygga med stora TV-skärmar som visar havet. Skärmarna täcker en hel vägg. Det går att simulera vågor, vind, dimma, gryning, skymning, maskinstyrka etc.
Det finns sådana anläggningar på Chalmers i Göteborg, Kalmar och i Danmark. Jag är övertygad om att den svenska marinen har motsvarande övningsanläggningar. Så även Kina. Vad händer när ett ankare släpar längs botten i olika farter? Sådant kan man inte tänka ut. Delar av besättningen torde ha gjort övningar i Kina, eller Ryssland. Nu ligger Yi Peng 3 stilla i Kattegatt. Ingenting händer.
På några timmar borde den svenska marinen ha kunnat undersöka Östersjöns botten för att se om det fanns bottenspår efter ett ankare som har släpats efter ett fartyg. Enligt internationell lag så får inte svenska representanter borda Yi Peng 3 på internationellt vatten. Den 22 april 2022, alltså innan Sverige hade skickat in sin Natoansökan, varnade jag för att Östersjön kommer att förvandlas till ett Natohav. Men politikerna och Natoentusiasterna hetsade fram en odemokratisk ansökan. Svenska folket blev inte tillfrågat. Jag beskrev då hur patrullbåtar kommer att trafikera Östersjön.
Svenska folket kommer att berövas sin rätt att använda de kuster som omger vårt land.
Kontroller, böter, avvisningar, inskränkningar, osäkerheter, sabotage med mera. Världskonflikter kommer att flytta till Natohavet Östersjön, skrev jag. Jag fick så rätt, så rätt. Vi har inte blivit ett dugg säkrare. Vi är bara i början av det elände som väntar oss.
Sverige och Finland borde ha behållit sin neutralitet. Bor de dummaste människorna på jorden i Sverige, Finland och Ukraina. Vi kommer att råka mest illa ut framöver. Nu vill svenska politiker placera ut landminor på svensk mark. Svaret kommer att bli ryska minor i Östersjön som gör vårt land ännu osäkrare. Jag tror ingenting kommer att hända det kinesiska fartyget oavsett om Kina är skyldigt eller inte. Vi borde ha utredningen klar samma dag som den första kabeln klipptes. När Yi Peng 3 rundade Skåne hade den svenska marinen rätt att borda fartyget.
Men alla sov. Stillastående hjärnor. Vad är det för slöfockar som styr vårt land?
Men de är duktiga i Pridetåget har jag hört.
LÄMNA KOMMENTAR