87-årige Arne Gavelin– skadeståndsstrid för felaktigt förvaltarskap

Först tycker staten 0 kronor är rätt belopp för ett förlorat år, därefter accepterar de 80 000 kr. Nu är det ett mål för Högsta domstolen, som ska värdera värdet för varje år felaktigt under förvaltarskap. 

Arne Gavelin sattes under förvaltarskap i ett år utan anledning. För det vill han ha ett skadestånd på 250 000 kronor. Men staten har nekat, men godtar att de 80 000 kronor han fick i hovrätten räcker. – Det är ingen överdrift att hävda att det felaktiga förvaltarskapet på många sätt har förstört Arne Gavelins liv, sa hans företrädare Alexander Ottosson.

I december 2018 skulle 80-årige Arne Gavelin ta ut pengar i en bankomat, men fick avslag. Utan att han visste det hade en domstol placerat honom under förvaltare. Han var under förmynderskap i ungefär ett år tills en läkarundersökning visade att han aldrig hade något behov av förmynderskap.

Såväl tingsrätten som hovrätten kom fram till att handläggningen under förvaltarskapsbeslutet stred mot artikel 8 i Europakonventionen. Arne Gavelin fick 80 000 i hovrätten, mycket mindre än de 250 000 kronor han krävde. Skadeståndets storlek är nu en fråga i Högsta domstolen. Huvudpersonen Arne Gavelin var inte där själv. 

”Så dagens fråga är – vad är det värt i kronor och ören att ha blivit felaktigt utlämnad till en förvaltare i ett år?” Så inledde JK, som också är JK:s byråchef, Anna Falk, sin plädering.
Staten instämmer i hovrättens bedömning att skadeståndet ska vara 80 000 kronor. Det harmoniserar nämligen med intrångsersättningen för brott, eftersom nivåerna låg före den 1 juli 2022. Staten anser att skadeståndet ska betalas för att Arne Gavelin utsattes för ett intrång i sitt privatliv genom att frånta honom hans rättskapacitet – de processuella brister som uppstod i beslutet om att placera honom i förvaltarskap är sekundära. Inte heller ska staten klandras för hur förvaltaren skött förvaltarskapet, anser JK.

Arne Gavelins advokat Alexander Ottosson pläderade. Hon lade stor vikt vid kränkningens karaktär och att kränkningen måste ses som en helhet. Det är just kombinationen av de processuella bristerna och det felaktiga beslutet som har varit särskilt allvarlig.
– Vi har att göra med en allvarlig kombination av materiella och processuella brister, mycket oaktsamt agerande och ett klart oproportionerligt ingripande som också har brustit i lagligheten.
– Att sätta någon under förvaltarskap är en av de mest invasiva åtgärderna staten kan vidta mot sina medborgare. Själva överträdelsens karaktär bör motivera en väsentligt högre ersättning än hovrätten tillerkänt.

.– Att bli diskriminerad av staten är värre än att bli diskriminerad av en individ.
Sammantaget är poängen, menade företrädaren, att systemet med ersättningsnivåer lättare bör accepteras om det kan förklaras att intrångsersättning och rättighetsskadestånd inte är helt jämförbara. 

– Och med det i åtanke kan det knappast vara så kränkande som att staten påstår sig utfärda ett skadestånd på 250 000 kronor till Arne Gavelin.

Ombudet menar också att Arne Gavelin drabbats hårdare av förvaltarskapet än vad som är typiskt och att det måste kunna beaktas vid fastställande av skadestånd.
Hur handläggaren genomfört uppdraget, inklusive försäljningen av Arne Gavelins lösa egendom, har i allra högsta grad relevans för målet, menar Arne Gavelin och hans ombud.

– De förhöjda känslor av maktlöshet, förnedring och frustration som Arne Gavelin upplevde, de var en adekvat följd av det felaktiga förvaltarskapet. Högsta domstolen bör också kunna fästa vikt vid de subjektiva momenten i skadeståndsbedömningen.
Hans ålder har gjort det svårt för honom att återhämta sig från övergreppet – det bör också beaktas, sa advokaten.
– Än idag lever Arne Gavelin med konsekvenserna av det inträffade. Han ägnar mycket av sin tid åt att försöka återta kontrollen över sin ekonomi och återfå det liv han hade innan förvaltarskapet felaktigt beslutades för honom.

– Det är ingen överdrift att påstå att det felaktiga förvaltarskapet på många sätt har förstört Arne Gavelins liv.