Kommer Europa ta 218 miljarder dollar som är frysta ryska tillgångar?

• De europeiska ledarna höll krissamtal för att diskutera stödet till Ukraina på söndagen.
• Det kom mitt i de försämrade relationerna mellan USA och Ukraina, vilket ökade trycket på Europa att öka takten.
• Ett snabbt sätt att samla in ”omvälvande” kontanter skulle vara att beslagta 218 miljarder dollar i frysta ryska tillgångar.

Mitt i de växande spänningarna mellan Washington och Kiev ökar kraven på att Europa ska ta ett aldrig tidigare skådat steg som skulle kunna frigöra miljarder i finansiering för Ukraina.

Vissa världsledare och politiker, inklusive Storbritanniens tidigare premiärminister Rishi Sunak, uppmanar europeiska länder att beslagta de cirka 218 miljarder dollar i frysta ryska centralbankstillgångar – som nu till stor del hålls i Bryssel – och överlämna dem till Ukraina.

”Det är inte mer än rätt att Ryssland ska betala för den skada som kriget har orsakat”, skrev Sunak i en debattartikel i The Economist på fredagen.

Men ett sådant drag är förenat med risker.

Frågan om finansiering var ett hett ämne på söndagen när EU:s och Storbritanniens ledare träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för krissamtal i London för att diskutera stöd till Kiev – bara några dagar efter den senares aldrig tidigare skådade sammandrabbning i Ovala rummet med president Donald Trump och vicepresident JD Vance.

Trump och Vance läxade upp den ukrainske ledaren på fredagen inför reportrar och kameror. Zelenskyj lämnade till slut Vita huset utan att slutföra ett mineralavtal som skulle ge USA tillgång till Kievs mineralrikedomar i utbyte mot investeringar och vad Zelenskyj hoppades skulle vara säkerhetsgarantier.

Situationen har väckt frågor om hur Europa kan öka takten för att hjälpa Ukrainas försvarsinsatser om USA minskar, eller helt upphör, sitt stöd till den krigshärjade nationen.

Att Europa skulle kunna kompensera för skillnaden skulle bli dyrt och det skulle kunna få politiska återverkningar – vilket gör möjligheten att frigöra 218 miljarder dollar i icke-skattebetalarpengar ännu mer attraktiv.

”Vi har alla dessa olika länder med sina egna interna politiska strider och sina egna interna budgetar, som alla försöker hitta mer pengar – och vi sitter på en spelförändrande summa finansiering”, säger Heather Buchanan, ordförande för Athena Foundation, en ideell organisation som stöder förslaget till ekonomisk politik, till Business Insider.

Europas ess

EU innehar majoriteten av de cirka 300 miljarder dollar i ryska medel som frysts av USA och internationella allierade efter att Moskva inledde sin fullskaliga invasion i februari 2022. Medlen har öronmärkts för att återuppbygga Ukraina i fredstid.

En del av räntan på dessa medel har överförts till Ukraina i form av lån. Storbritanniens finansminister Rachel Reeves och Ukrainas finansminister Sergii Marchenko undertecknade på lördagen ett avtal om att leverera ytterligare 2,26 miljarder pund, eller cirka 2,8 miljarder dollar, till Ukraina från den upplupna räntan, också som ett lån.

Men det finns nu ett växande stöd för ett sedan länge övervägt alternativ: att beslagta de frysta tillgångarna, vilket skulle göra det möjligt att överföra dem direkt till Ukraina för att användas i dess försvar.

I december uppmanade Kaja Kallas, EU:s toppdiplomat, till flytten – och det har sett stöd under den senaste veckan från ledare i Storbritannien, Estland, Polen och Finland.

På lördagen uppmanade en koalition av kampanjgrupper och brittiska parlamentsledamöter som sammanförts av Athena-stiftelsen Storbritannien att sätta bollen i rullning genom att beslagta 25 miljarder pund, eller cirka 31,4 miljarder dollar, av ryska statliga tillgångar som nu är frysta i det brittiska finansiella systemet.

Adrian Karatnycky, en nonresident senior fellow vid Atlantic Councils Eurasia Center, skrev i tidskriften Foreign Policy i januari att hela 300 miljarder dollar i frysta tillgångar skulle kunna ersätta USA:s bidrag till Ukraina under de kommande sex eller sju åren om Trump skulle minska stödet till Kiev.

Ett nervöst utspel

”Det största hindret är att ingen vill röra sig ensam”, säger Buchanan.

Men Vita husets senaste drag har gett en ”perfekt storm” som fokuserar sinnena, tillade hon.

Medan många politiker trycker på för flytten, varnar vissa analytiker för att det bör vara en sista utväg på grund av den inverkan det kan ha på globala ekonomier.

Till exempel kan permanent konfiskering av ryska tillgångar som innehas i länder som inte är i krig med Ryssland också ”öka risken som uppfattas av flera andra länder”, skrev Creon Butler, chef för Chatham Houses globala ekonomi- och finansprogram, förra året.

Andra länder – som Kina, Indien och Saudiarabien – kan ”frukta att de någon gång kan bli föremål för liknande åtgärder”, skrev han.

Sunak, som skriver för The Economist, har hävdat att dessa farhågor är ”överdrivna” och att denna risk ”kan begränsas”.

Det finns också en debatt bland analytiker om huruvida tillgångarna ska hållas tillgängliga som ett förhandlingsobjekt för eventuella framtida fredssamtal.

Man måste också ta hänsyn till juridiska komplikationer, eftersom en utländsk nations tillgångar normalt sett är skyddade mot utmätning av ett värdland.

Men den ledande juristen Paul Reichler har tidigare argumenterat inför kongressen för att ett sådant skydd faller sönder när en värdstat begår ett ”flagrant felaktigt beteende”, som han sa att Ryssland hade gjort.

”Om kongressen har befogenhet att bemyndiga den verkställande makten att frysa en utländsk stats tillgångar, måste den också ha befogenhet att bemyndiga den verkställande makten att överföra dem”, sade han.

Buchanan sa till BI att ett sådant drag kräver lagstiftning men att ”det är vad lagstiftare är till för”, och tillade att uppfyllandet av en tillfredsställande juridisk standard skulle kunna åstadkommas ”ganska snabbt”.

Ett annat orosmoln är risken för vedergällning från Kreml, vars statsduma diskuterar ett lagförslag som gör det möjligt för dem att konfiskera utländsk egendom som svar på liknande åtgärder från ”ovänliga länder”, rapporterade Reuters.

Att utdela ett psykologiskt slag

Buchanan sa att överföringen av kontanterna till Ukraina skulle skicka en ”kristallklar” signal till Ryssland om att dessa pengar inte kommer tillbaka – vilket potentiellt kan ge ett starkt psykologiskt slag mot ett land vars ekonomi och arbetsmarknad redan är djupt ansträngda av kriget.

Frågan är om västvärldens ledare kommer att ta steget.

”Det är bara politisk vilja i det här läget”, tillade hon.