Vilka omfattas av begreppet ”sambo”? Är ditt förhållande omfattat av sambolagen?
I dagens samhälle är samboskap en allt vanligare boendeform, men vad säger lagen om att vara sambo? Enligt sambolagen anses ni vara sambor om ni är två personer som lever i ett parförhållande och delar ett gemensamt hushåll. Det spelar ingen roll om ni är av samma eller olika kön, men ett krav är att ingen av er får vara gift. Samboförhållandet uppstår när ni flyttar ihop och förhållandet inte är av tillfällig natur.
Det finns vissa situationer där samboskap presumeras, till exempel om ni har gemensamma barn eller båda är folkbokförda på samma adress. Sådana omständigheter kan stärka att ett samboförhållande faktiskt föreligger i juridisk mening.
För att sambolagen ska vara tillämplig krävs det alltså att ni har bott tillsammans och haft en gemensam permanentbostad. Ni kan ha haft varsin egen bostad vid sidan av, men ert huvudsakliga boende ska ha varit i den gemensamma bostaden. Det är också viktigt att poängtera att sambolagen endast gäller för personer som lever i ett parförhållande, vilket innebär att lagen inte omfattar vänner eller släktingar som bor ihop. Ett parförhållande innebär att ni har en romantisk relation, där sexuellt samliv vanligtvis ingår.
För att sambolagen ska vara tillämplig krävs det inte bara att ni lever i ett parförhållande, utan också att ni har ett gemensamt hushåll, säger Advokat Frida Treschow. Med gemensamt hushåll menas att ni delar ansvar för vardagliga sysslor och har någon form av ekonomisk gemenskap, eller åtminstone ett ekonomiskt samarbete. Detta kan inkludera allt från att dela på utgifter för boende, mat och andra gemensamma behov, till att samarbeta om praktiska uppgifter som städning och matlagning. Ett gemensamt hushåll signalerar att ni lever som ett par och sköter ert liv tillsammans, vilket är centralt för att sambolagen ska vara aktuell.
Det är också viktigt att förstå att sambolagen inte automatiskt slutar att gälla om ni tillfälligt bor isär på grund av omständigheter som studier, arbete på annan ort eller sjukdom. Så länge ni har för avsikt att fortsätta er relation och delade hushåll när dessa omständigheter förändras, betraktas ni fortfarande som sambor enligt lagen. Även om särboendet skulle bli långvarigt kan det faktum att ni har ett gemensamt hem, någon form av ekonomisk gemenskap och ett tydligt uttryck av vilja att fortsätta er relation göra att samboförhållandet anses bestå. Sambolagen tar hänsyn till inte bara det fysiska boendet, utan också er avsikt att leva tillsammans som ett par. Därför är det viktigt att komma ihåg att även om det gemensamma boendet är tillfälligt begränsat, kan lagen fortfarande vara tillämplig på ert förhållande om ni fortsatt har gemensam ekonomi och andra omständigheter talar för att förhållandet består.
Tre kriterier ska vara uppfyllda för att man ska anses vara sambo enligt sambolagen, och för att dess bestämmelser ska vara tillämpliga:
- Ni ska ha bott tillsammans stadigvarande.
- Ni ska ha bott tillsammans i ett parförhållande.
- Ni ska ha haft ett gemensamt hushåll.
Vad gäller för tillgångar och skulder under samboförhållandet?
När ni lever som sambor är huvudregeln att ni var och en äger och ansvarar för er egen egendom och era skulder. Det innebär att du som sambo hanterar dina tillgångar på egen hand, men precis som för gifta par finns det vissa begränsningar i vad ni får göra med er gemensamma egendom. Till exempel kan en sambo inte utan den andres samtycke sälja, ge bort, pantsätta eller hyra ut den gemensamma bostaden eller bohaget. Detta är ett skydd som syftar till att ingen ska kunna fatta beslut om den gemensamma bostaden utan den andres medgivande.
Om ni bor i en fastighet där endast en av er står som lagfaren ägare, eller har en tomträtt, kan ni registrera fastigheten som gemensam bostad genom en anmälan till Lantmäteriet. Detta skyddar båda parter, särskilt om ni skulle separera, eftersom den som står som ägare då inte kan sälja eller pantsätta fastigheten utan den andres samtycke. Har ni en tomträtt innebär det att ni har rätt att använda tomten på nästan samma sätt som om ni var fastighetsägare, men ni betalar en årlig avgift. Tomträtten kan dessutom säljas fritt, men genom att registrera bostaden som gemensam säkerställer ni ett extra skydd för båda parter under samboförhållandet och vid en eventuell separation. Detta skydd är till för att undvika att en part tar beslut som påverkar den gemensamma bostaden eller bohaget utan den andres vetskap eller samtycke.
När anses ett samboförhållande ha upphört?
Vad gäller egentligen när ert samboförhållande tar slut? Ett samboförhållande kan upphöra på flera olika sätt, bland annat om ni eller någon av er gifter sig, om ni flyttar isär, eller om någon av er går bort. Det finns också andra situationer där samboförhållandet anses ha upphört, till exempel om någon av er ansöker hos tingsrätten om bodelning på grund av oenighet eller om en av er vill ha rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden som omfattas av bodelningen. En sådan ansökan till tingsrätten markerar samboförhållandets slut.
Dessutom anses samboförhållandet upphöra om någon av er väcker talan om att överta den gemensamma bostaden, även om bostaden inte ingår i bodelningen. Vid samboförhållandets slut ska den egendom som klassas som samboegendom delas lika mellan er, efter att eventuella skulder har dragits av. Mer om hur själva bodelningsprocessen går till kommer vi att gå igenom längre fram i artikeln, men kortfattat innebär det att samboegendomen delas lika er emellan.
Samboegendom – vad omfattas vid en separation?
Sambolagen reglerar vad som händer med gemensam bostad och bohag vid en separation, men det är viktigt att förstå vilka tillgångar som faktiskt omfattas av lagen. Enligt sambolagen gäller detta endast egendom som införskaffats för gemensam användning under samboförhållandet. Om en av er fått saker i gåva, arv eller genom testamente med villkor om att det ska vara mottagarens enskilda egendom, ingår dessa inte i en eventuell bodelning. Däremot, om sådana saker inte fått detta villkor, kan de betraktas som samboegendom.
Vad räknas som gemensam bostad och bohag?
Den gemensamma bostaden kan vara en villa, ett radhus eller en lägenhet, och omfattar permanentboendet. Bohag avser möbler, köksredskap, lösöre och hushållsmaskiner – allt som normalt hör till ett hem. Viktigt att tänka på är att egendomen måste ha köpts för gemensam användning för att räknas som samboegendom. Om en av er köper en TV till den gemensamma bostaden, anses den vara samboegendom även om bara en av er betalade för den.
Om någon av er ägde egendom innan ni blev sambor, exempelvis en soffa, och inte köpte den med avsikten att den skulle användas gemensamt, omfattas den inte av sambolagen. Saker som används för fritidsändamål, som golfklubbor eller skidor, inkluderas heller inte i samboegendomen.
Vad ingår inte i bodelningen?
En av de största skillnaderna mellan sambor och gifta är att sambolagen inte omfattar annan egendom, som pengar, bilar, sommarstugor, båtar eller aktier. Denna typ av egendom kommer inte att tas upp i en bodelning, och den person som äger egendomen behåller den även efter separationen.
Det är därför viktigt att ni redan när ni flyttar ihop är medvetna om vilken egendom som enligt lag kommer att betraktas som gemensam och som då kommer att delas vid en bodelning. Om ni vill dela på all egendom ni har köpt under samboförhållandet, även sådant som inte omfattas av lagen, är det viktigt att ni skriver ett samboavtal. I detta avtal kan ni bestämma hur ni vill fördela tillgångarna. Sambolagens regler blir tillämpliga om ni inte har avtalat om något annat. Vid en överenskommelse i samband med en separation, kan ni naturligtvis välja att dela även tillgångar som sommarstugan eller bilen, även om detta inte krävs enligt lagen.
Samboegendom – vad omfattas vid en separation?
Sambolagen reglerar vad som händer med gemensam bostad och bohag vid en separation, men det är viktigt att förstå vilka tillgångar som faktiskt omfattas av lagen. Enligt sambolagen gäller detta endast egendom som införskaffats för gemensam användning under samboförhållandet. Om en av er fått saker i gåva, arv eller genom testamente med villkor om att det ska vara mottagarens enskilda egendom, ingår dessa inte i en eventuell bodelning. Däremot, om sådana saker inte fått detta villkor, kan de betraktas som samboegendom.
Vad räknas som gemensam bostad och bohag?
Den gemensamma bostaden kan vara en villa, ett radhus eller en lägenhet, och omfattar permanentboendet. Bohag avser möbler, köksredskap, lösöre och hushållsmaskiner – allt som normalt hör till ett hem. Viktigt att tänka på är att egendomen måste ha köpts för gemensam användning för att räknas som samboegendom. Om en av er köper en TV till den gemensamma bostaden, anses den vara samboegendom även om bara en av er betalade för den.
Om någon av er ägde egendom innan ni blev sambor, exempelvis en soffa, och inte köpte den med avsikten att den skulle användas gemensamt, omfattas den inte av sambolagen. Saker som används för fritidsändamål, som golfklubbor eller skidor, inkluderas heller inte i samboegendomen.
Vad ingår inte i bodelningen?
En av de största skillnaderna mellan sambor och gifta är att sambolagen inte omfattar annan egendom, som pengar, bilar, sommarstugor, båtar eller aktier. Denna typ av egendom kommer inte att tas upp i en bodelning, och den person som äger egendomen behåller den även efter separationen.
Det är därför viktigt att ni redan när ni flyttar ihop är medvetna om vilken egendom som enligt lag kommer att betraktas som gemensam och som då kommer att delas vid en bodelning. Om ni vill dela på all egendom ni har köpt under samboförhållandet – även sådant som inte omfattas av lagen – är det viktigt att ni skriver ett samboavtal. I detta avtal kan ni bestämma hur ni vill fördela tillgångarna. Sambolagens regler blir tillämpliga om ni inte har avtalat om något annat. Vid en överenskommelse i samband med en separation, kan ni naturligtvis välja att dela även tillgångar som sommarstugan eller bilen, även om detta inte krävs enligt lagen.
Kapitalinsatser vid köp av gemensamt boende
En vanlig situation är att sambor går in med olika stora kapitalinsatser när de köper en bostad tillsammans. Kanske har en av er sålt en tidigare bostad eller fått ekonomisk hjälp från föräldrar inför köpet. Det är viktigt att känna till att om ni vill säkerställa att den som har bidragit med en större kontantinsats får tillbaka sina pengar vid en separation, måste ni skriva både ett skuldebrev och ett samboavtal.
När ni köper en bostad tillsammans är det vanligt att ägandet delas 50/50, både vad gäller fastigheten och lånet. Men om en av er har bidragit med en större kapitalinsats kan det upplevas som orättvist vid en separation om detta inte har reglerats i ett avtal. Ett skuldebrev kan reglera skuldförhållandet mellan er, medan ett samboavtal anger hur tillgångarna ska fördelas vid en separation. Om ni inte upprättar dessa avtal, kommer egendomen att delas lika enligt sambolagens regler. Genom att skriva både skuldebrev och samboavtal säkerställer ni att den som gjort en större insats vid köpet får tillbaka sina pengar vid en separation.
Övertagande av den andra sambons bostad
Som nämnts tidigare omfattas den gemensamma bostaden av bodelningen, förutsatt att det är ert permanenta boende och att det införskaffats för gemensam användning. När bostaden ingår i bodelningen är grundprincipen att den sambo som har störst behov av bostaden bör få behålla den. Om en av er ägde bostaden innan samboförhållandet, och den andra parten senare flyttade in, kommer denna bostad som huvudregel inte att ingå i bodelningen. Dock finns det en trygghetsregel som innebär att även en bostad som inte utgör samboegendom kan överlåtas till den andra sambon under vissa omständigheter.
Om bostaden är samboegendom, men tillhör den ena sambon, görs en skälighetsbedömning för att avgöra om den andra sambon kan överta bostaden. Huvudregeln är att varje sambo har rätt att behålla sin egen egendom, men om bodelningen ska bli rättvis kan det istället vara aktuellt att den ena sambon ersätter den andra med pengar. För att överta en bostad som ingår i bodelningen måste det anses skäligt, vilket kan bero på vem som har störst behov av bostaden, till exempel om en av samborna ska bo kvar med gemensamma barn.
Det finns även särskilda regler för bostäder som inte förvärvats gemensamt och därmed inte ska ingå i bodelningen. I sådana fall kan den sambo som inte står som ägare av bostaden ändå ha rätt att överta den, förutsatt att det rör sig om en hyresrätt eller en bostadsrätt. Denna övertaganderätt gäller dock inte för villor eller radhus. Dessutom är denna rättighet tvingande enligt lag och kan inte avtalas bort i ett samboavtal.
Rätten att överta en bostad som inte ingår i bodelningen tillfaller den sambo som har störst behov av bostaden, vilket vanligtvis är den som ska bo kvar med barnen. Om ni inte har gemensamma barn kan övertaganderätten endast göras gällande om det finns synnerliga skäl, vilket innebär att det krävs särskilda omständigheter. Ett exempel på ett sådant skäl kan vara att den sambon som vill överta bostaden är gravid. Om bostaden inte ingår i bodelningen och inga gemensamma barn finns, krävs det alltså mycket starka skäl för att övertaganderätten ska kunna göras gällande.
Hur går man tillväga för att överta den andras bostad?
Om du vill överta din sambos lägenhet som varit ert gemensamma hem men som inte utgör samboegendom, exempelvis om du flyttade in i lägenheten som din sambo redan hade innan ni träffades, finns det vissa regler att följa. Du måste begära att få överta bostaden inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, eller inom tre månader om du redan har flyttat ut från bostaden.
Vid övertagande av en bostadsrätt måste den övertagande sambon betala fullt marknadsvärde för bostaden. Om det rör sig om en hyresrätt ska ingen ekonomisk ersättning lämnas i samband med övertagandet, eftersom det är straffbart att överlåta en hyresrätt mot betalning. Som jurist får jag ofta frågor från personer som tror att de måste ”köpa ut” sin sambo ur en hyresrätt, men det är viktigt att känna till att detta inte är tillåtet enligt lag och att den övertagande sambon ändå kan ha rätt att ta över hyresrätten.
Sammanfattning
- Huvudregeln är att en bostad som inte förvärvats gemensamt och som används för gemensamt bruk inte ska ingå i bodelningen.
- Även om bostaden inte ingår i bodelningen kan den sambo som har störst behov av bostaden, förutsatt att det är en hyresrätt eller bostadsrätt, få rätt att överta bostaden.
- Om samborna inte har gemensamma barn krävs synnerliga skäl för att en sambo ska få överta bostaden.
- Den sambo som vill överta en bostadsrätt måste betala full ersättning för bostadens värde.
- Rätten att överta en bostad enligt denna regel är tvingande och kan inte avtalas bort genom ett samboavtal.
- Den sambo som vill överta bostaden måste framställa sin begäran inom ett år från samboförhållandets slut eller inom tre månader efter att ha flyttat ut.
- Om den sambo som står på bostaden avlider och den efterlevande sambon bor kvar i bostaden, gäller inte tidsfristen på ett år.
Dessa regler är viktiga att ha i åtanke, särskilt när ni flyttar ihop och planerar för ert gemensamma boende.
Vad är dolt samboskap och vad gäller juridiskt?
”Dolt samboskap” är inte ett formellt begrepp i svensk lagstiftning, men har använts i rättspraxis för att beskriva situationer där två personer lever tillsammans på ett sätt som liknar ett samboförhållande, utan att formellt erkänna eller deklarera det. Trots att termen inte är definierad i lag har domstolar i vissa fall behandlat situationer som kan liknas vid dolt samboskap.
I en dom från Högsta domstolen (NJA 2008 s. 826) nämndes ”dold samäganderätt,” ett juridiskt verktyg som tidigare användes för att skydda den ekonomiska positionen för en sambo i ett förhållande där parterna inte var gifta. Detta rättsinstitut blev mindre relevant efter att sambolagen infördes 1987, som istället inför en bodelningsmekanism för sambor, liknande den som finns för gifta makar genom giftorätten. Sambolagen syftar till att reglera fördelningen av gemensam bostad och bohag vid en separation, och har därmed ersatt behovet av dold samäganderätt i många situationer.
Det är dock viktigt att inte överdriva betydelsen av en enskild dom, då domstolens beslut ofta baseras på specifika omständigheter i det enskilda fallet. Precis som Högsta domstolen påpekade i NJA 2008 s. 826, kan domens vägledning vara begränsad om alla relevanta faktorer inte är desamma i framtida mål.
I en annan dom från Högsta domstolen (NJA 2022 s. 645) framkom att ett parförhållande kan anses existera även utan ett sexuellt samliv. Detta innebär att två personer som bor tillsammans kan betraktas som sambor, även om deras relation inte inkluderar sexuellt umgänge. Detta understryker att sambolagen kan tillämpas i olika typer av förhållanden där samboende och gemensamt hushåll föreligger.
Dessa domar ger viss vägledning om hur domstolar kan tolka lagen i situationer som kan liknas vid dolt samboskap, men de ger ingen heltäckande bild av hur lagen tillämpas i varje enskilt fall. Varje situation bedöms utifrån sina unika omständigheter, och det är därför viktigt att konsultera juridisk rådgivning för att få en korrekt bedömning av den specifika situationen.
Sammanfattningsvis är dolt samboskap inte en juridisk term, men de situationer där det kan förekomma kan ändå falla under sambolagen eller annan relevant rättspraxis.
Samboförhållandets reglering, sambolagen (2003:376)
Vad som avses med sambor
Enligt 1 § Sambolagen avses med sambor två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Lagen är tillämplig endast på samboförhållanden där ingen av samborna är gift och gäller sambornas gemensamma bostad och bohag.
När ett samboförhållande upphör
Ett samboförhållande upphör om samborna eller någon av dem ingår äktenskap, om samborna flyttar isär, eller om någon av samborna avlider, enligt 2 § Sambolagen. Om båda samborna avlider är lagen dock inte tillämplig.
Sambors egendom
Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom om egendomen har förvärvats för gemensam användning, 3 § Sambolagen. Det finns dock undantag för egendom som en sambo har fått i gåva, genom testamente eller arv med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda, enligt 4 § Sambolagen.
Bodelning vid upphörande av samboförhållande
När ett samboförhållande upphör ska på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning, om inte annat har avtalats, 8 § Sambolagen.
Samboavtal
Sambor kan genom ett samboavtal reglera att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen, vilket framgår av 9 § Sambolagen. Avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda samborna.
Övrigt
Sambolagen innehåller även bestämmelser om rätt att ta över bostad vid den ena sambons död och om hur bodelning ska gå till i praktiken. Regelverket är utformat för att ge ett visst skydd för den sambo som bäst behöver bostaden och för att underlätta upplösningen av det gemensamma hemmet.
Artikeln skriven av: Advokat Frida Treschow
LÄMNA KOMMENTAR