Bara 27% får böter som kör för fort förbi fartkameran

Även om fartkameror räddar liv och sänker snitthastigheten, blir allt färre personer dömda för fortkörning. Anledning? Resursbrist hos polisen. I Kiruna, där ärendet utreds, finns det för få utredare för att hantera alla ärenden.

– Vi behöver mer personal, säger Björn Thunblad, vägtrafiksamordnare för region öst.

Varje år behandlar polisen cirka 300 000 ärenden som rör fortkörningsböter som utfärdats av de 2 500 fartkamerorna i landet. Statistiken visar dock på en oroande trend: antalet böter sjönk från drygt 100 000 2021 till knappt 80 000 personer 2023.

Budgetnedskärningar förhindrar effektivare hastighetskontroll
Personalbrist och budgetnedskärningar sätter stopp för effektivare hastighetskontroll. Även om fartkamerornas positiva inverkan på trafiksäkerheten är uppenbar, tvingas polisen prioritera andra fall på grund av resursbrist.

Trafikverket menar att trots att färre böter utfärdas så spelar fartkameror fortfarande en avgörande roll för trafiksäkerheten.

”Målet är inte att bötfälla så många som möjligt, utan att sänka medelhastigheten, och vi vet att de gör det”, säger han.

Trafikverket, ansvarig för driften av fartkameror, uppskattar att de räddar livet på ett 20-tal personer om året och förebygger allvarliga skador på över 70 personer i vägtrafiken.

Så många av dem får böter för fartkameror i Sverige
2019: 82434

2020: 84342

2021: 100 636

2022: 95218

2023: 79591