Bränder i Kalifornien har inget med klimatändring att göra

Kaliforniens bränder går tillbaka till tiden före den industriella revolutionen och definitivt de moderna klimatdiskussionerna. 
Historiska dokument och studier visar konsekvent att stora skogsbränder har varit en naturlig del av delstatens ekosystem i årtusenden. Enligt U.S. Geological Survey har frekvensen av stora skogsbränder i södra Kalifornien förblivit relativt konstant under det senaste århundradet, med mänsklig bosättning och markförvaltning som spelar en mycket större roll än de globala temperaturtrenderna (källa).

Bränder som Palisades-branden ofta ”klimatförändringar” av media, men de stannar sällan upp för att erkänna att mänsklig aktivitet – som mordbrand, oavsiktlig antändning eller dålig markförvaltning – ofta utlöser dessa händelser.
Kontrollerade bränningar, en metod som använts av indianer i århundraden, övergavs i och med tillkomsten av europeiska bosättningar. Detta ledde till att tät vegetation med risk för bränder byggdes upp. Faktum är att en stor del av delstatens problem med skogsbränder idag härrör från dessa övervuxna landskap, inte från stegvisa förändringar i den globala temperaturen. En studie publicerad av U.S. Forest Service belyser till exempel den viktiga roll som skogsbränder spelar i Kaliforniens naturliga ekologi, med intervall mellan bränder som sträcker sig från årtionden till århundraden, beroende på ekosystemet.

En kritisk faktor i skogsbränderna i Los Angeles är de ökända Santa Ana-vindarna, som varken är nya eller relaterade till klimatförändringarna. Dessa torra, byiga vindar är ett återkommande väderfenomen som orsakas av högtryckssystem över Great Basin som tvingar ner varm, torr luft genom södra Kaliforniens bergspass. De har varit en väldokumenterad drivkraft för skogsbränder så länge det finns uppgifter. Artikeln i Sky News erkänner den roll som dessa vindar spelar för att snabbt sprida lågorna, men svänger sedan till klimatförändringarna utan att göra en konkret vetenskaplig koppling.

För att förtydliga: Santa Ana-vindar är en kortvarig väderhändelse, inte en långsiktig klimattrend. Att blanda ihop väder och klimat – något som media rutinmässigt gör – ger en missvisande bild av vetenskapen. Klimat hänvisar till mönster som observerats under årtionden eller århundraden, medan väder handlar om omedelbara atmosfäriska förhållanden. Att ignorera denna distinktion underblåser alarmism på bekostnad av nyanserad förståelse.

Markförvaltning och stadstillväxt

En annan förbisedd fråga är markförvaltning. Årtionden av brandbekämpningspolitik har gjort det möjligt för torr buskage, döda träd och tät vegetation att ackumuleras, vilket skapar de perfekta förutsättningarna för katastrofala bränder. Palisades-branden, till exempel, drevs av tät vegetation som hade byggts upp under flera år, enligt rapporter som citeras av Newsweek.

Städernas utbredning i brandutsatta områden – gränssnittet mellan vildmark och stad – förvärrar problemet ytterligare. Kalifornien har sett en betydande ökning av bostadsutvecklingar som inkräktar på områden som historiskt sett varit utsatta för bränder. En rapport från California Department of Forestry and Fire Protection (Cal Fire) belyser hur dålig planering och brist på försvarbart utrymme runt strukturer är viktiga bidragande orsaker till förstörelse av skogsbränder (källa).

Naturvårdsbränningar och vegetationsskötsel, som är både billiga och effektiva, är kraftigt underutnyttjade. Till och med BBC-artikeln erkänner att dålig markförvaltning spelar en viktig roll, även om man slätar över denna punkt för att fokusera på klimatförändringarnas berättelser.

Mediehype och berättelsen om klimatförändringarna

Det har blivit alltför vanligt att media framställer naturkatastrofer som bevis på en förestående klimatapokalyps. Artiklarna Axios, Newsweek och Sky News är utmärkta exempel på denna trend. Även om de i förbigående erkänner väder- och markanvändningsfaktorer, återgår deras fokus oundvikligen till vaga, ogrundade påståenden om ”klimatfaktorer”.

Problemet med detta tillvägagångssätt är att det vilseleder både allmänheten och beslutsfattarna. Genom att skylla skogsbränder främst på klimatförändringar riskerar vi att ignorera de mer omedelbara, lösbara problemen. Mediernas fixering vid klimatförändringarna som en universell syndabock gör att kritiska faktorer som markförvaltning, stadsplanering och brandförebyggande inte diskuteras tillräckligt.

Faran med missriktad politik

Att skylla skogsbränder på klimatförändringarna ger dramatiska rubriker, men det distraherar från praktiska lösningar. Till exempel kan Kaliforniens ökande beroende av mandat för förnybar energi och elfordon bidra till att minska utsläppen över tid, men de gör lite för att ta itu med statens risker för skogsbränder idag. Ännu värre är att dessa åtgärder ofta avleder resurser från angelägna frågor som förebyggande av bränder och förbättringar av infrastrukturen.

En rapport från Little Hoover-kommissionen betonar det akuta behovet av bättre skogsbruksmetoder, inklusive gallring av täta skogar och genomförande av naturvårdsbränningar. Ändå ignoreras dessa lösningar ofta till förmån för en politik som låter bra politiskt, men som misslyckas med att ta itu med de grundläggande orsakerna till skogsbrändernas förödelse.

Slutsats: Fakta framför rädsla

Skogsbränderna i Kalifornien är tragiska, men de saknar motstycke. Historiska brandregister, Santa Ana-vindarnas roll och effekterna av dålig markförvaltning avslöjar en mycket mer komplex bild än vad klimatförändringarna antyder. Som artiklarna i Sky News och Newsweek oavsiktligt belyser finns det många närliggande orsaker till skogsbränder som kräver vår uppmärksamhet – orsaker som har lite eller inget att göra med globala klimattrender.

Brådskan att skylla varje brand på klimatförändringarna förenklar frågan och distraherar från genomförbara lösningar. Att förbättra skogsförvaltningen, genomdriva försvarbara utrymmeskrav och ta itu med städernas utbredning i brandutsatta områden är åtgärder vi kan vidta idag.

Det är viktigt att skilja hype från verklighet. Dessa bränder är inte ett bevis på en klimatkris utan en påminnelse om vikten av genomtänkt markförvaltning och katastrofberedskap. Låt oss fokusera på lösningar som är grundade i vetenskap, historia och praktiska egenskaper – inte rädsla.