Högern måste välja yttrandefrihet över censur

Moderaterna i Europaparlamentet har under flera år drivit på för att EU ska reglera sociala medier. Inledningsvis var deras uppsåt säkert gott, men resultaten av deras politik har varit förödande för yttrandefriheten.

EU:s Digital Services Act (DSA) utvecklades under lagstiftningsarbetet till något helt annat än det som först hade angivits som dess mål: att stoppa terrorpropaganda, spridningen av kriminellt material och förhindra utländska staters påverkanskampanjer. 

Det har länge varit uppenbart för alla som satt sig in i dessa frågor att lagstiftning i praktiken har blivit ett instrument för politisk censur med målet att styra medborgarnas åsikter. Trots detta har Moderaterna envist vidhållit sitt stöd för lagstiftning som ligger till grund för den digitala censuren. 

Moderaternas Arba Kokalari har varit bland de mest hängivna förespråkarna för censurlagstiftningen i Europaparlamentet. Kokalari har stolt beskrivit den som en framgång och en modell som resten av världen borde anamma. Samtidigt har hon gång efter annan ignorerat dess menliga effekter. 

Moderaternas senaste angrepp på Elon Musk och Mark Zuckerberg visar att de inte bara stödjer censurlagstiftning utav lättja utan att de är villiga att betala ett politiskt pris för att motarbeta X:s och Facebooks försök att återupprätta medborgarnas yttrandefrihet. Och samtidigt försöker de framställa sig själva som demokratins förkämpar.

Musk har redan ersatt politiskt vinklade faktagranskare med ett system där användare kan bidra med kontext om de anser att en annan användare far med osanning, och Zuckerberg har deklarerat sin avsikt att införa ett liknande system. Dessa förändringar har Kokalari beskrivit som farliga. Hon kallar X en fristad för kriminella och extremister och anklagar Zuckerberg för att öka otryggheten för användare. Detta trots att X, Facebook och andra plattformar givetvis även i framtiden kommer plocka bort olagligt innehåll som exempelvis hot och uppmaningar till våld.

Med tanke på Moderaternas historiska försvar av frihet som ett oeftergivligt värde är det förvånande att Arba Kokalari väljer att ta strid på denna kulle. Hennes ställningstagande och retorik undergräver förtroendet för Moderaterna som ett parti som försvarar medborgerliga friheter. Hennes påstående att Musk riggat algoritmerna på X till högerns fördel stämmer inte, vilket bland annat har redovisats i tidskriften Kvartal. Däremot har Facebooks system för faktagranskare – det system som DSA i princip kräver ska införas – haft en slagsida åt vänster. 

För att förstå Moderaternas linje måste vi backa till 2019 då de profilerade sig som varma förespråkare för Ursula von der Leyens politiska agenda. Det var därför naturligt för Moderaterna att ställa sig positiva till DSA som var en central del av von der Leyens program. Och när DSA blev lag 2022, var det med starkt stöd av Moderaternas ledamöter. Kokalari deklarerade då att DSA skulle leda till ”mer mångfald och innovation på internet.” 

I juli 2024 inledde EU-kommissionen utredningar mot X och andra amerikanska techbolag. Kommissionär Thierry Breton hotade med enorma böter om dessa företag inte efterlevde kraven i DSA, vilket lade fröet till en handelskonflikt mellan EU och USA. Många på andra sidan Atlanten ser nämligen dessa EU-böter som en form av straffskatt eller tull på amerikanska bolag. Sedan Trumps seger har detta frö blommat ut och vi står nu på tröskeln till ett handelskrig. 

Varken Sverige eller Europa klarar ett handelskrig mot USA. Och det vore vansinne att ta en sådan konflikt för att försvara en censurpolitik som knappast har medborgarnas stöd. Genom sitt ställningstagande för DSA underminerar Moderaterna både de frihetliga värderingar som de annars varmt försvarar och den frihandelspolitik de i andra sammanhang bejakar.

Vi sverigedemokrater lyfte redan under lagstiftningsarbetet fram risken att DSA skulle underminera yttrandefriheten. Vi föreslog ändringar som skulle förhindra, eller åtminstone mildra, de negativa konsekvenserna. Förslag som Moderaterna och övriga svenska röstade ned i parlamentet. Sedan våra ändringar förkastats röstade vi – som enda svenska parti – nej till lagen.

Det vore inte ett problem om det endast var en enskild moderat ledamot av europaparlamentet som gick mot partilinjen. Det är ett problem eftersom statsministerns parti inte har haft förmågan att ta till sig den politiska strömkantring som skett efter att Trump vunnit presidentvalet. Försvaret av yttrandefrihet har sedan detta val åter blivit den viktigaste symbolen för medborgerlig frihet och har även blivit en av de viktigaste handelspolitiska frågorna.

Det är inte för sent för Moderaterna att ändra kurs nu när vinden vänt. De har fortfarande möjlighet att visa att de står på yttrandefrihetens sida genom att backa förslag som Sverigedemokraterna lagt om att ompröva och reformera DSA för att stärka skyddet för yttrandefriheten. Vi tror att de flesta av Moderaternas väljare skulle välkomna att de åter ställer sig på barrikaderna för att försvara det fria ordet, den fria åsiktsbildningen och frihandel.


Charlie Weimers
Europaparlamentarier