Jag är en folkbildare!

Jag betraktar mig själv stundtals som en folkbildare när jag skriver en del.

Läsaren ska själv utifrån kontrollerbara fakta kunna bedöma om mina slutsatser är riktiga. I slutet kommer alltså polemik mot de angrepp som Sverigedemokraten Thoralf Alfsson har riktat mot mig om okunskap. 1933 övervägde Socialdemokraterna på vilket sätt de skulle styra landet och landets myndigheter. De kunde välja den amerikanska modellen där presidenten befolkar institutionerna och styr direkt, alltså som i kommunerna där politiska nämnder fattar besluten. Den modellen kallas ministerstyre.

Ministrarna styr sina myndigheter. Jag vill ha ministerstyre, för då kan man utkräva politiskt ansvar.

Socialdemokraterna valde den modell vi har i dag. Myndigheter styrs med lagar där tjänstemännen fattar beslut. Det finns alltså inga politiker inne i myndigheterna som fattar besluten. Riksdagen skriver lagarna och regeringen verkställer. När sossarna ville bygga ut den offentliga sektorn sedan 1960-talet så insåg Olof Palme att han kunde få problem. Tjänstemannaansvaret kunde vara ett hinder för utbyggnaden av den offentliga sektorn. Han tog bort tjänstemannaansvaret så att tjänstemännen kunde skydda varandra om de följde generaldirektörens riktlinjer. Många har kritiserat detta tillvägagångssätt och vill ha tjänstemannaansvaret återinfört.

SD är ett parti som ofta talar om ett strikt tjänstemannaansvar. 
Regeringen kan också, förutom lagar,  också styra myndigheterna med regleringsbrev.

Regleringsbrev hette tidigare kungligt brev sedan 1809 års grundlag (finns detaljerade diskussioner). Med Olof Palme kom istället regleringsbreven. De berättar vilka delar i en myndighets uppdrag (fastställt i lag) som myndigheten ska satsa på. I regleringsbrev beskrivs också hur och när regeringen vill ha en viss åtgärd redovisad.

Jimmie Åkesson, är i likhet med de flesta irriterade på att medborgarskap fortsätter att strömma ut från Migrationsverket. Anledningen är att Tidöregeringen jobbar långsamt.

De har ännu inte fått fram en lagändring. På SD:s kommundagar berättade Jimmie Åkesson att regeringen i regleringsbrev skulle minska antalet nya medborgarskap.

Och här invänder jag. Ska tjänstemännen inte följa de lagar som riksdagen har utfärdat?

Partiledare ska inte tro att de kan ändra riksdagens lagar när de talar på partikongresser. Med ett strikt tjänstemannaansvar så måste tjänstemännen följa lagarna. 

Det jag förvånas över är att ingen inom SD har så pass mycket civilkurage att de reser sig och säger:

I Sverige gäller svensk lag.

Det ska vi inte rucka på.

Men regeringen har suttit mer än två år och verkar inte kunna få till det paradigmskifte som man har lovat.

Det är rent ut sagt bedrövligt att jag tycks vara den ende som i alla lägen försvarar svenska rättstraditioner.

Jag har länge kritiserat sossarnas korruption av det svenska myndighetsväsendet.

Jag skulle kunna tänka mig Jimmie Åkessons tal att ändra lagarna genom regleringsbrev, 

vara hållet av Mona Sahlin eller Stefan Löfven. Men i den nationella rörelsen ska vi vårda lagarna, och om de inte passar så ska vi ändra dem.  Men att i regleringsbrev försöka få tjänstemän att inte följa tjänstemannaansvaret är förkastligt. Är det bara jag som har upptäckt att SD har börjat bli desperat över att ingenting händer? Att hylla felaktigheter från SD skyddar inte Sverige. Under de senaste åren har gäng- och klankriminella infiltrerat stora delar av det svenska välfärdsbygget. Detta var ett system som den borgerliga regeringen Carl Bildt öppnade upp för.

Kriminella ligor kan öppna privata skolor, privat hemtjänst, HVB-hem. Kriminella äger även på ett ställe tingsrättens lokaler. Detta ideologiska haveri som har öppnat portarna för kriminella vägrar Tidöregeringen att diskutera. De är ideologiskt fastlåsta. De vill privatisera välfärden. Friskolor ger högre betyg. Det ingår i affärsidén.

Även SD har vägrat att förstå att de själva har blivit en del av problemet. Att stå och låtsas i en talarstol på SD:s kommundagar att man har rätt att ändra lagarna i regleringsbrev,  är ytterligare ett steg ner på trappan till Sveriges undergång. Många tror att om SD säger en sak så är det rätt. Bedöm själva.

Jag tror att denna typ av klargörande beskrivningar hur Sverige fungerar som jag nu har gjort, gör mer nytta än att man sitter och dumklappar i händerna på en kongress, ungefär som sossarna har gjort under de senaste 75 åren. Jag tror att det vore bra om det fanns fler som inte ängsligt sneglade åt olika håll innan de vågar framföra sanningen.

Det är möjligt att denna debatt förs internt i SD. Men vi såg vad som hände med Elsa Widding och Roger Richthoff.