I det senaste presidentvalet i Panama stod José Raúl Mulino, en tidigare säkerhetsminister och medlem av partiet Democratic Change, som segrare. Alla hans fyra motståndare har erkänt nederlag.
Mulino är jurist och diplomat. I grunden var Mulino kandidat som vice president till Martinelli, men eftersom Martinelli diskvalificerades så blev han kandidat men stöddes av Martinelli. Muliono har varit bl.a. varit utrikesminister och förhandlingschef för internationella händelser för Panama.
Mulino har åtagit sig att förbättra ekonomin, öka resurser för utveckling av infrastruktur, höja minimilönen och stoppa inflödet av migranter genom att säkra den ogenomträngliga djungeln som utgör gränsen till Colombia, känd som Darien Gap.
Dessutom har han åtagit sig att ge assistans till Ricardo Martinelli, partiets grundare och en framstående affärsman. Martinelli, som var president från 2009 till 2014, söker för närvarande skydd i Nicaraguas ambassad på grund av ett tioårigt fängelsestraff för penningtvätt, vilket många uppfattar som en politisk dom. Om inte för hans fängelse hade Martinelli varit en kandidat i det kommande valet.
Trots att han dömts för ett fängelsestraff har ex-presidenten Martinelli förblivit en avgörande i valkampanjen. Han har aktivt kampanjade för Mulino från Nicaraguas ambassad. Anhängare av Martinelli ser Mulino, den tidigare säkerhetsministern, som en lämplig kandidat, medan kritiker avfärdar honom som en ren marionett. Människorna i Panama minns Martinellis presidentskap med att Panama hade en positiv ekonomisk utveckling under hans ledning.
När ca 90 procent av rösterna är räknade, har Mulino fått cirka 34 procent av rösterna, vilket gör honom till klar vinnare. Två är Ricardo Lombona, som har säkrat runt 25 procent av rösterna. Resterande röster fördelas på tre andra kandidater.
Den 1 juli kommer Laurentino Cortizo, den nuvarande presidenten som representerar mitten-Vänsterpartiet PRD, att avgå och nya presidenten tillträda.
Panama har egen ambassad i Sverige och en hel del affärsutbyte med Sverige. Panama är ett internationellt nav inom handel och banker, till stor del styrt av frizon och panamakanalen.
Mulino föddes den 13 juni 1959 i David, Chiriquí. Han är son till politikern och guvernören i provinsen Chiriquí José Mulino Rovira och affärskvinnan Nelly Quintero de Mulino, samt bror till diplomaten José Javier Mulino.
Han gick ut grundskolan och gymnasiet vid San Vicente de Paul-skolan i David, Chiriquí- Han tog en kandidatexamen i naturvetenskap och litteratur vid universitetet. Han studerade senare juridik och statsvetenskap vid Universidad Católica Santa María La Antigua, där han tog examen 1982. Året därpå tog han en masterexamen i sjörätt vid Tulane University.
Efter sin juristexamen ägnade han sig åt privat yrkesutövning inom sjörätt och 1988 blev han en av grundarna av advokatbyrån Fábrega, Molino y Mulino. Under den tiden började han sin aktivism mot Manuel Noriegas militärdiktatur, som företrädare för olika branschorganisationer.
Politisk karriär
År 1990 utsågs han till vice utrikesminister under president Guillermo Endaras regering, efter att demokratin hade återinförts. Efter utrikesminister Julio Linares död blev han utrikesminister och kvarstod i ämbetet till slutet av administrationen 1994. Under sin tid som minister besökte han olika regeringar och internationella organisationer och tjänstgjorde som chef för Republiken Panamas förhandlingsdelegation inför regeringarna i USA och Storbritannien, för förhandlingar och undertecknande av avtal om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och brott relaterade till narkotikahandel. Från 1994 till 1995 var han medlem av det nationella rådet för utrikesrelationer och ställföreträdande domare i högsta domstolens civilkammare.
I Martinellis regering utsågs han till regerings- och justitieminister 2009 och tjänstgjorde endast ett år, till 2010 då han lämnade in sin avskedsansökan. Han utsågs därefter till minister för allmän säkerhet från 2010 och tjänstgjorde till slutet av administrationen 2014.
Han fick viktiga uppgifter och blev en av president Martinellis mest betrodda allierade. Som minister förstärkte han säkerheten på gatorna genom att införa poliskontrollstationer, vilket Mulino hävdade var en framgång eftersom polisen hade lyckats gripa femtontusen brottslingar som försökte lämna Panama, även om vissa advokater uttryckte oro.
Den 9 mars 2012 meddelade han sin avgång som regerings- och justitieminister, efter tvister med chefen för Panamas nationella polis Gustavo Pérez, om regleringen av en ny stadga för statens säkerhetsenheter. Den 14 mars tog han dock tillbaka sin avskedsansökan, efter att president Martinelli avskedat Pérez från posten som polis. I juli 2013 var han en av dem som ansvarade för att hantera krisen med det nordkoreanska fartyget Chong Chon Gang, där Kuba transporterade krigsmaterial gömt i 250 000 påsar farinsocker, men som stoppades på panamanskt vatten. De nordkoreanska besättningsmedlemmarna greps och släpptes senare och deporterades, förutom att de fick böter från Panamakanalmyndigheten och kvarhållande av krigsmaterial.
LÄMNA KOMMENTAR