Lee Kuan Yew (1923-2015) var Singapores grundande premiärminister och anses allmänt vara arkitekten bakom landets omvandling till en av världens mest välmående nationer. Han var Singapores första premiärminister från 1959 till 1990, vilket gör honom till en av de ledare som suttit längst i modern historia.
Viktiga fakta
1. Tidigt liv och utbildning:
– Född den 16 september 1923 i Singapore, som då var en del av Brittiska Malaya.
– Studerade juridik vid University of Cambridge, där han tog examen med högsta betyg.
2. Politisk karriär:
– Var med och grundade People’s Action Party (PAP) 1954.
– Ledde Singapore till självstyre 1959 och blev dess första premiärminister.
– Övervakade Singapores korta sammanslagning med Malaysia (1963-1965) och dess efterföljande självständighet 1965.
3. Arvet som premiärminister:
– Förvandlade Singapore från en resursfattig brittisk koloni till ett globalt finanscentrum.
– Prioriterade ekonomisk utveckling, strikt styrning, antikorruptionsåtgärder och stadsplanering.
– Förespråkade tvåspråkighet och främjade både engelska och modersmål för att förena den mångkulturella befolkningen.
4. Globalt inflytande:
– Känd för sin pragmatiska, meritokratiska och ofta auktoritära ledarstil.
– Beundras internationellt för sina insikter om samhällsstyrning och ekonomisk politik.
5. Senare år:
– Gick i pension som premiärminister 1990 men hade rådgivande roller, bl.a. som seniorminister och ministermentor, fram till 2011.
– Avled den 23 mars 2015 och lämnade efter sig ett djupt avtryck i Singapore och i omvärlden.
Lee Kuan Yew kallas ofta för det moderna Singapores ”grundare” och hyllas för sin vision och sitt ledarskap när det gäller att bygga upp en blomstrande nation.
Lee Kuan Yews syn på USA som en global supermakt, särskilt som den uttrycks i hans sista bok, One Man’s View of the World (2013), återspeglar hans pragmatiska bedömning av amerikanska styrkor, svagheter och dess roll i den framväxande maktbalansen med Kina. Nedan följer en sammanställning av hans insikter:
1. Relationen USA-Singapore
– Strategiskt partnerskap: Lee såg USA som en viktig partner för Singapore, både när det gäller säkerhet och ekonomisk tillväxt. Singapore drog nytta av USA:s militära närvaro i Asien, särskilt genom den amerikanska flottans tillgång till Singapores hamnar, vilket säkerställde stabilitet i regionen.
– Ankare för stabilitet: Han betonade USA:s betydelse som motvikt till Kina och ansåg att USA var oumbärligt för att upprätthålla en regelbaserad ordning i Asien.
2. USA:s utrikespolitiska felsteg
– Inkonsekvens och överdrivet agerande: Lee kritiserade USA för att engagera sig i krig utan tydliga exitstrategier, som i Irak och Afghanistan. Han menade att dessa konflikter dränerade USA på resurser och avledde uppmärksamheten från Asien, det framväxande globala maktcentrumet.
– Export av demokrati: Han var skeptisk till USA:s tendens att exportera sina värderingar, t.ex. demokrati, till länder som inte är förberedda för sådana system. Han påpekade att kulturella, historiska och samhälleliga kontexter ofta gör detta tillvägagångssätt ineffektivt.
3. Fördelar och nackdelar med den amerikanska kulturen
– Styrkor:
– Entreprenörskap och innovation: Lee beundrade USA:s dynamiska kultur av entreprenörskap, som drivs av kreativitet, risktagande och individualism. Han ansåg att det var en hörnsten i USA:s ekonomiska dominans.
– Invandring och mångfald: USA:s öppenhet för invandrare gjorde det möjligt för landet att locka till sig de bästa talangerna från hela världen, vilket kontinuerligt förnyade landets innovativa kapacitet.
– Svagheter:
– Kortsiktighet: Lee observerade en brist på långsiktigt strategiskt tänkande i det amerikanska styret, som drivs av sina valcykler.
– Populism: Han uttryckte oro över framväxten av populistisk politik, som han befarade skulle kunna undergräva USA:s förmåga att fatta svåra beslut.
4. USA:s ekonomi
– Frihandel: Lee var en stark förespråkare för frihandel och såg USA:s ledarskap i att etablera handelsavtal som Trans-Pacific Partnership (TPP) som avgörande för att behålla sitt inflytande i Asien.
– Dollar som reservvaluta: Han erkände att den amerikanska dollarns roll som global reservvaluta är en viktig fördel som ger USA ett betydande ekonomiskt inflytande. Han varnade dock för att finanspolitisk oansvarighet skulle kunna urholka detta privilegium.
– Entreprenörskap: Lee betonade att USA:s innovativa miljö och livskraftiga privata sektor skulle bidra till att upprätthålla landets ekonomiska ledarskap trots den ökande konkurrensen från Kina.
5. USA:s militära styrka och strategiska utmaningar
– Sydkinesiska sjön: Lee såg Sydkinesiska sjön som en kritisk brännpunkt där USA:s närvaro var avgörande för att motverka Kinas territoriella självhävdelse. Han ansåg att fri navigering var avgörande för den regionala stabiliteten.
– Taiwan: Lee ansåg att USA:s stöd för Taiwan avskräckte Kina från att agera aggressivt, men varnade för att frågan kunde eskalera till en konflikt om den hanterades fel.
– Global räckvidd: Lee berömde USA:s oöverträffade militära kapacitet och noterade att dess nätverk av allianser och maktprojektion understödde dess globala dominans.
6. USA vs. Kina: En jämförande bedömning
– USA:s styrkor jämfört med Kina:
– Institutioner: Lee värdesatte de amerikanska institutionernas motståndskraft och anpassningsförmåga, som gjorde det möjligt att korrigera misstag över tid.
– Innovation: Han hävdade att Kina släpar efter när det gäller att främja kreativitet och en risktagande entreprenörskultur.
– Mjuk makt: USA:s kulturella inflytande och värderingar fortsatte, trots enstaka felsteg, att göra landet till en mer attraktiv global ledare.
– Kinas uppgång:
– Lee erkände Kinas snabba ekonomiska tillväxt och strategiska fokus och förutspådde att landet skulle konkurrera med USA ekonomiskt. Han ansåg dock att Kina saknade den kulturella och institutionella attraktionskraft som krävs för att ersätta USA som den dominerande supermakten.
Lees avslutande åsikt
Lee Kuan Yew trodde inte att USA:s dominans var garanterad, särskilt inte om landet misslyckades med att ta itu med interna utmaningar som politiska låsningar, skuldsättning och minskat förtroende hos allmänheten. Han var dock övertygad om att USA skulle kunna behålla sin dominerande ställning om man utnyttjade sina styrkor – innovation, invandring och globala allianser – samtidigt som man hanterade Kinas uppgång med en blandning av engagemang och avskräckning.
LÄMNA KOMMENTAR