Emmanuel Macron har anklagats för att ha blockerat ett vapenprogram på 30 miljarder euro till Ukraina trots att han lovat Donald Trump att Europa skulle öka sitt stöd till Kiev.
EU:s program för ökat militärt stöd till Ukraina utarbetades som svar på den amerikanske presidentens krav på att Europa ska bära en större del av bördan för att stödja Ukrainas försvar mot den ryska invasionen.
Planen, som beskrivs i en artikel som The Telegraph har sett, syftar till att leverera 1,5 miljoner artillerigranater, precisionsmissiler, luftvärnssystem, drönare och ge utbildning för ukrainska rekryter i år.
Det kommer sannolikt att tas upp i samtal mellan Sir Keir Starmer, Volodymyr Zelensky och 16 andra europeiska ledare på Lancaster House i London på söndag.
Före samtalen, som syftar till att stärka stödet till Ukraina i väntan på en potentiell vapenvila med Ryssland, stämplades franska tjänstemän som de ”största förstörarna” av EU:s plan.
Oppositionen har lett till hård kritik mot Frankrikes president Macron, som har försökt positionera sig som Europas kontaktperson i samtalen med Trump.
Under ett besök i Vita huset tidigare i veckan lovade den franske ledaren att Europa skulle ”trappa upp” både sitt stöd till Ukraina och försvarsutgifterna.
Men hans kommentarer verkar gå stick i stäv med de franska tjänstemännens agerande i Bryssel.
En EU-diplomat sa till The Telegraph: ”Macron har satt upp sig själv som de facto ledare för Europa gentemot Trump när det gäller allt som rör Ukraina. Han pratar mycket om att förstå hur man ska spela Trump, hur man ska prata tufft.
Han åker till Washington, spelar rollen, och när han landar har Trump tillkännagett massiva handelstullar mot Europa. Samtidigt gör Frankrike absolut — allt stöd till Ukraina och är den största förstöraren på den enda seriösa idé som ligger på bordet.”
EU hoppas kunna övertyga medlemsländerna att åta sig att samla in mellan 20 miljarder euro och 30 miljarder euro i stöd till Ukraina.
”Varje medlemsstat [medlemsstater] kommer att tilldelas en finansiell kvot på XXX (minus det EU-bidrag som beskrivs nedan) i enlighet med deras nuvarande BNI-nyckel (bruttonationalinkomst)”, står det i dokumentet, som är märkt ”EU limited”.
Frankrikes bidrag till programmet skulle uppgå till cirka 16 procent av hela fonden, vilket innebär att Paris skulle kunna få betala cirka 4,8 miljarder euro.
Pengarna kan betalas av medlemsländerna genom donationer av utrustning in natura direkt till Ukraina, eller genom bidrag ”kontant” för gemensamma inköp.
”Icke-EU-partners kommer att bjudas in att bidra till initiativet”, avslutas dokumentet, vilket lämnar dörren öppen för brittiska bidrag.
Frankrike får sällskap av Italien, Spanien och Portugal som motsätter sig de första utkasten, som utarbetats av Kaja Kallas, EU:s främsta utrikesdiplomat.
Gruppen av oppositionsländer ligger långt efter när det gäller militärt stöd till Kiev, enligt en spårare från Kielinstitutet.
Paris har bidragit med knappt 3,5 miljarder euro till Ukrainas väpnade styrkor, medan Italiens bidrag är 1,4 miljarder euro, enligt institutets senaste uppgifter.
De är EU:s andra respektive tredje största ekonomi.
Spaniens bidrag är 800 miljoner euro och Portugals är 200 miljoner euro.
Som jämförelse har Tyskland, blockets största ekonomi, lovat Ukraina 12,6 miljarder euro i militärt bistånd.
Med undantag för Frankrike nådde inget av de sydliga länderna upp det mål på 2 procent av BNP (bruttonationalprodukten) för försvarsutgifter som Nato satt upp.
De skuldtyngda sydstaterna går också i bräschen för att EU:s budgetregler ska luckras upp för att öka försvarsutgifterna, som Trump kräver ska höjas till 5 procent av BNP.
De är också de största förespråkarna för att skapa ”euroobligationer” för försvaret, med hjälp av ett gemensamt skuldsystem för att finansiera kontinentens största upprustning sedan slutet av det kalla kriget.
LÄMNA KOMMENTAR