Jag var 22 år när jag blev politiskt intresserad. Tidigare trodde jag att jag var folkpartist (liberal). Så dumt så dumt. I min släkt, flera grenar bort, fanns en riksdagsman i det tidiga Bondeförbundet. Han skrev en motion i riksdagen om att avskaffa dödsstraffet. Så skedde.
En moster var stolt över det.
Sedan dess har det uppfattats som en självklarhet i släkten att vara emot dödsstraff. Det var ett av mina första ställningstaganden. Jag tror på småföretagsamhet, alltså marknadsekonomin. Jag var emot multinationella företag redan på 1970-talet, det som i dag kallas för globalismen. Som motvikt vill jag i stället ha lokalt självstyre i mycket mindre kommuner än i dag, en förutsättning för en fungerande demokrati.
Lagarnas uppgift är att skydda de svaga. Vi måste ha skyddssystem för alla människor i vårt samhälle. Särskilt måste vi bry oss om de människor som har något funktionshinder. Om vi anpassar samhällsbygget efter de svagaste så kan alla ta sig fram. Jag är för goda löner för människor som lättare kan bli utkonkurrerade. Om man utsätter framför allt lågbetalda kvinnoyrken för lönekonkurrens med en oreglerad invandringspolitik, då får många kvinnor lägre löner. Jag vill alltså skydda städerskors, vårdbiträdens och butiksanställdas och andras löner.
De som arbetar med svenska språket (journalister) eller de som har yrken som kräver en viss examen (lärare, jurister, akademiker) kan kosta på sig att vara generösa mot invandring för de själva drabbas inte. Där finns de flesta hycklarna. Jag är definitivt för löneutjämning,
men jag är inte emot att en del som vill kämpa hårt och tjäna pengar ska få göra det.
Ju mer de jobbar, desto bättre för alla andra. Kulturen måste vara fri och den behöver samhällets stöd.
Alla människor har rätt att sträva efter sin lycka, men alla människor måste också ta ansvar för sitt eget liv och för sina handlingar. Familjen är samhällets grund. Jag är tacksam mot Sverige som jag anser har givit mig stor frihet och stora möjligheter att utvecklas i den riktning jag ville. För att vi gemensamt ska kunna styra detta land så måste vi vårda svenska värden och traditioner samt det svenska språket. Utöver detta som är svenskt så ger jag staten Israel och det judiska folket mitt moraliska stöd. Jag anser att vara människa är att ta ansvar.
I mitt yrkesliv har jag vid flera tillfällen vägrat att delta i korruption. Den korruption jag upptäckte när jag arbetade på Sjöfartsverket under 1990-talet ledde till att:
Sjöfartsinspektionen
Luftfartsinspektionen
Järnvägsinspektionen och
Väginspektionen
lades ner.
Ur resterna bildades Trafikverket och Transportstyrelsen. Därefter blev mitt liv sämre, men min själ blev friare. Utrikespolitiskt vill jag att Sverige går ur EU och Nato. Jag har alltså kvar det synsättet som har varit dominerande i den svenska riksdagen i decennier. Jag är alltså inte någon politisk vindflöjel.
För detta synsätt och dessa ställningstaganden har jag beskrivits som nazist, rasist och högerextremist av journalistkåren och olika bloggare. I sådant fall var också Tage Erlander, Gunnar Hedlund, Olof Palme, Thorbjörn Fälldin och Stig Malm högerextremister och rasister.
Därför har jag blivit deplattformerad (utestängd). Min röst får inte delta i olika offentliga sammanhang. I England höggs tre småflickor (6 till 8 ) ner och dödades i en dansstudio mitt på dagen den 29 juli. På kvällen samlades folk på torget i en minnesstund. Vad som hände därefter är oklart, men det utmynnade i något som nu påminner om ett inbördeskrig.
Helt vanliga människor protesterar mot den förvandling av västvärlden som sker. Det engelska etablissemanget har svarat med att folket är högerextremister. Jag önskar att det åtminstone funnes en enda journalist eller en enda politiker i riksdagen som vågade stå för sans och förnuft. Men vänta, Det skedde ju.
Malin Ekman, journalist på SVD slutade därför att hon orkade inte hyckla längre. Och Elsa Widding i riksdagen har sagt att nu ger hon upp.
Men jag står hellre kvar vid mina svenska och goda värden om sanning och rättvisa än att bli sådana syltryggar som vårt nuvarande klägg till etablissemang visar sig vara.
LÄMNA KOMMENTAR