Vart elfte år är risken som högst och nu förbereder världen sig för 2025. En direkt träff skulle ta upp till ett decennium att återhämta sig från – och kosta 1000-tals miljarder.
Solstormar uppstår när två motsatt riktade magnetfält sammanförs. I februari 2022 skickade Elon Musks företag SpaceX upp 49 satelliter.
I princip alla gick rakt in i en solstorm, slogs ut, kraschade mot jorden och brann upp i atmosfären. Det är bara det senaste i en lång rad exempel på hur solen sätter käppar i hjulet för tekniken på jorden.
Risken för solstormar går i cykler och vart elva år är risken som störst. – År 2025 når vi max igen, om allt går som planerat.
Problem med elförsörjningen Det har fått flera länder att förbereda sig. Bland annat har National Research Council i USA släppt en rapport där de skriver att ”nationens sårbarhet för effekterna av rymdväder är en fråga av ökande oro”.
Skulle en större solstorm drabba USA beräknas skadorna till ”flera biljoner dollar” och återhämtningstiden för samhället skulle vara mellan fyra och tio år, skriver The Telegraph.
En solstorm kan bland annat slå ut GPS-system och radiokommunikation. För ett högteknologiskt samhälle som det svenska skulle det leda till stora problem för till exempel sjukvård, blåljuspersonal och elförsörjning.
”Vid en extrem solstorm skulle system för elektronisk kommunikation, distribution av el, värme, vatten och mat drabbas av omfattande störningar och avbrott”, skriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Historiskt finns det flera exempel på problem som skapats av solstormar. 1923 brann telegraftornet ner i Karlstad. 1972 detonerade plötsligt dussintals amerikanska marinminor i Vietnam. 1989 tappade miljoner ström i östra Nordamerika och 2003 hände samma sak för tiotusentals hushåll i Malmö.
Men den största kända solstormen kom 1859. Så stor att den fick sitt eget namn: ”Carrington-händelsen”, uppkallad efter astronomen som upptäckte den. Effekterna sågs över stora delar av världen. I England inkluderade rapporter ”det mest magnifika norrsken som någonsin setts i detta land”.
Om du ville läsa den böcker på natten var det inga problem. Det kom vittnesmål från stora delar av världen om ljus in på småtimmarna. Så starkt var norrskenet ända ner till ekvatorn.
Problem i modern tid Men 1859 fanns det inte mycket teknik att tala om. Det som vid den tiden visade sig vara ett häftigt norrsken skulle i vårt moderna samhälle skapa enorma problem.
En ny Carrington-händelse skulle slå ut ungefär en tiondel av de 10 300 satelliter som kretsar runt jorden, och konsekvenserna skulle bli enorma, rapporterar The Telegraph. TV-sändningar, flygtrafik, radio, fartygsspårning, navigationssystem, Google maps – allt som är beroende av satelliter skulle påverkas.
Elnätet är särskilt utsatt. – Det stör främst långa kraftledningar på jordytan. De blir som stora antenner och börjar vibrera.
Om laddningen i plasmamolnet är densamma som jordens magnetfält kommer den att stötas bort.
Fläckar, lågor och gasmoln. Det första tecknet på att en solstorm kan vara på väg är fläckar på solens yta.
– Dessa solfläckar är ett resultat av solens magnetfält. Solen genererar sin energi genom fusion. Det kommer ut som solljus. Men när magnetfälten uppstår får vi koncentrerade områden på ytan som solljus inte kan tränga igenom, en fläck. Fläck låter kanske litet, men solen är som bekant gigantisk och de ”små” fläckarna är större än jorden. När de släpper frigörs energin som byggts upp.
– Då händer två saker. Dels bildas ett solsken. Ett intensivt ljus som vi ser nästan direkt. Det andra är att ett stort gasmoln sticker ut. Om den släpps i riktning mot jorden tar det ungefär en dag för den att komma fram. Den är också fylld med magnetfält.
När den i sin tur träffar jordens magnetfält uppstår geomagnetiska stormar.
– När energin ska överföras till magnetisatorn, det skyddande magnetfältet runt jorden, får man strömmar på cirka hundra kilometers höjd. De har i sin tur en effekt på jordens yta. Jordens magnetfält börjar vibrera kraftigt.
Solen övervakas dygnet runt och om en solstorm är i antågande skickas en varning ut. – Vi ska vara tydliga med att det är låg sannolikhet att det händer och att vår beredskap är god.
Skulle vi få ett annat Carrington-evenemang är det svårt att säga hur lång tid det skulle ta samhället att återhämta sig.
Svårt veta hur mycket som går sönder och hur lång tid det skulle ta att få igång alla samhällsviktiga funktioner, men det kan vara mycket omfattande. – Just elsystemet kan vara utan ström i ett par veckor. Sverige har reservkraft som kan sparka in och vi får göra bedömningen vem som ska ha den.
LÄMNA KOMMENTAR