Polisen kan använda DNA-baserad släktforskning 

Polisen ska få använda DNA-baserad släktforskning när det kommer till mord och grova våldtäkter i framtiden. Det finns en mängd DNA-tjänster, t.ex. Myhermitage
Nu kan flera fall få en lösning – och anhöriga får svar.

– Det kommer att leda till fällande domar i ärenden som annars inte hade kunnat lösas, säger Bo Lundqvist, chef för cold case-gruppen i polisregion Syd.
Den lagändring som nu röstats igenom innebär att polisen, om vissa kriterier är uppfyllda, kan söka efter en gärningsman i släktforskningsdatabaser. I de fall som kan bli aktuella behövs tillräckligt bra DNA-spår, det ska gälla mord eller grov våldtäkt och andra åtgärder ska vara uttömda när husrannsakan görs.

Dubbelmordet i Linköping från 2004 löstes när polisen använde DNA-baserad släktforskning i ett pilotprojekt. Polisen kan inte säga hur många eller vilka ärenden som kan bli aktuella för den nya metoden. Men det är flera fall som ser ut att ha förutsättningar att lösas, säger Bo Lundqvist, chef för polisens kalla fall-grupp i polisregion Syd.

– Det finns en del fall som kalla fall -utredarna uppfattar vara i samma klass som Linköping. Det vill säga om vi får en identitet så får vi en fällande dom. Det finns kanske en handfull, eller möjligen två.

Räknar man in de grova våldtäkterna kan det bli betydligt fler, eftersom det finns fler DNA-spår, säger han. Men polisen vill inte gå in på detaljer.
– Dels råder sekretess inför rättegången. Om vi ​​skulle precisera vilka fall skulle gärningsmannen kunna vidta åtgärder som försvårar eller omöjliggör utredningen, säger Bo Lundqvist.

Givetvis kan man tänka sig att användande av DNA, inte kommer stanna här utan utvecklas.