Professor John Hassler menar att det är fel av Finansinspektionen att reglera hur mycket svenskar ska amortera på sina lån. Amorteringskravet, som infördes i Sverige 2016, innebär att låntagare ska betala av en viss procent av sitt lån varje år.
Hassler menar dock att denna reglering är skadlig för både privat och samhällelig ekonomi, eftersom den leder till en skev fördelning av boendeutgifterna över tiden. Även om det finns både för- och nackdelar med ett amorteringskrav, menar Hassler att de negativa effekterna överväger de positiva.
Hassler anser också att amorteringskravet borde slopas helt. I en intervju med Affärsvärlden konstaterade han att regleringen är onödig och att det vore bättre för låntagarna att ha större flexibilitet i hur de betalar av sina lån. Hasslers ställningstagande ligger i linje med
Moderaternas förslag om att slopa det individuella amorteringskravet som var en central del av deras valkampanj 2022. Hassler tror dock inte att en paus i amorteringskravet i nuläget skulle vara rätt beslut.
Trots Hasslers motstånd mot amorteringskravet har Finansinspektionen uteslutit eventuella brott i förordningen.
Även om Hasslers åsikter i frågan kanske inte delas av alla, ger hans expertis som professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet värdefull insikt om amorteringskravets potentiella konsekvenser för både individer och samhället i stort.
Kontroversen om att slopa amorteringskravet i Sverige
Moderaterna i Sverige gav under sin kampanj ett löfte om att slopa amorteringskravet, som har varit en kontroversiell fråga i landet. Partiet hävdade att denna åtgärd skulle lätta bördan för hushållen och hjälpa Sverige att navigera genom den nuvarande krisen.
Detta löfte har dock mötts av motstånd från olika grupper, däribland Finansinspektionen och Riksbanken, som har uttryckt oro över de potentiella riskerna med att släppa amorteringskravet.
Finansinspektionen har uttryckt oro för att ett slopad amorteringskrav kan leda till ökad skuldsättning bland svenskarna. Detta kan leda till att hushållen tar på sig mer skulder än de har råd med, vilket kan leda till finansiell instabilitet och i slutändan skada den totala ekonomin.
Dessutom har Riksbanken varnat för att ett slopande av kravet kan vara inflationsdrivande, vilket kan leda till högre priser på varor och tjänster, vilket ytterligare förvärrar den ekonomiska bördan för hushållen.
Kontroversen om att slopa amorteringskravet belyser utmaningarna med att balansera ekonomisk tillväxt med finansiell stabilitet.
Även om Moderaternas löfte om att slopa kravet kan ge kortsiktiga lättnader för hushållen, innebär det också potentiella risker som kan skada den totala ekonomin. Som sådan måste beslutsfattare noggrant väga fördelar och nackdelar med sådana åtgärder innan de genomför dem.
I slutändan bör målet vara att säkerställa att politiken utformas för att främja hållbar ekonomisk tillväxt samtidigt som den skyddar mot potentiella risker och negativa konsekvenser.
LÄMNA KOMMENTAR