Hur står ni ut? Hur klarnar ni av? Läste just att i jämförelse med övriga nordiska länderna är Sverige sämst på allt, utom korruption.
Våldtäktsmän får skadestånd.
Skolor rekommenderar förbrytare efter att de har fått sparken.
Självklart har skolorna blivit hotade.
Polisen ger inte längre skydd.
Jag har själv följt hur en socialförvaltning i Stockholm gav referenser till ett HVB-hem som hade anställda som var kriminella.
I januari förekom ett sprängdåd om dagen. Sprängningar syftar inte till att döda. De är en varning till de som inte betalar till utpressare. Jag har räknat ut att ungefär 9000 företagare, butiksinnehavare och caféer är utsatta för utpressning i Stockholmsområdet. De vågar inte gå till polisen för där får de inget skydd. Jag skrev för några veckor sedan att sprängningar tyder på att hoten till företagarna inte har varit tillräckligt kraftfulla. Men efter alla sprängningar i januari så kommer företagarna att betala.
De kanske tvingas ta ett lån på några hundratusen. Jag skrev att sprängningarna kommer att avta. Folk är livrädda i vårt land. Mycket riktigt. Sprängningarna har minskat kraftigt. I dag går rikspolischefen Petra Lundh ut och säger att polisen har avvärjt ligornas sprängningar. Det är bluff och lögn. Den svenska polisen har ingen kontroll över de kriminella gängen och klanerna.
Jag blir faktiskt upprörd över alla bedrägerier, all kriminalitet och ohyggliga våldsdåd som svenska folket är utsatt för. Men lika upprörd över alla myndighetspersoner som ljuger i radio och TV för svenska folket och sedan tror att de kommer undan med det. Lika lika trist är det med journalistkåren som inte skildrar, utan står som mikrofonhållare åt bedragarna.
Finns det inte en enda som ingår i etablissemanget som vågar stå för sanning och hederlighet? Detta var ingen analys. Det var en beskrivning.
En fruktansvärt sorglig beskrivning av tillståndet i Sverige.
LÄMNA KOMMENTAR