Eftersom uppgivna huvudskälet till kontinuerliga höjningar skatter och olika regleringar är baserat på att CO2 i luften skall minskas, så finns anledning att syna anledningen.
Vi tittar i den här artikeln på olika saker som påverkar vårt klimat, sedan kan man bilda sig
en uppfattning HUR STOR DEL AV klimatet koldioxid och mänsklig påverkan verkligen har.
JORDENS KLIMATPÅVERKANDE FAKTORER
Vi har en mängd anledningar till att jorden är varm och det överhuvudtaget går att bo på jorden. Utan värmen skulle inte mänskligheten finns i vart fall inte i den form vi känner till. Vad är naturligt och vad är onaturligt?
SOLEN
Utan solen skulle vi ha ca -273 grader, så grunden till livet är vi har en stabil ständig värmekälla som skickar elektromagnetiska vågor som vi sedan kan omvandla till energi på jorden. Solen är dock inte 100% konstant lysande lampa, även om den kallas för solarkonstant, utan solens värmepåverkan på jorden varierar.
I genomsnitt strålar 1350 W/m2, solenergi mot jorden, men eftersom dels jorden snurrar så vi inte får ljus på natten dels är inte all sol rakt mot jorden så beräknas genomsnittlig energi som jorden tar mot 342 W/m2. (jämför en ”vanlig” bostad i Sverige värms upp av i genomsnitt ca 4000 W, så lite drygt 10 m2 om vi hade 100% effektiv solenergi skulle klara av normal bostadsvärme).
Av de 342 W reflekteras ca 22,5% av atmosfären i reflekterar ut, ca 19,5% absorberas av moln. Övriga ca 58% träffar jordytan, men ca 9% reflekteras ut direkt igen, så värmen som behålls och värmer upp vår jord är i genomsnitt ca 168 W/m2.
(jämför en ”vanlig” bostad i Sverige värms en bostad upp av i genomsnitt ca 4000 KW, så lite drygt 20 m2 om vi hade 100% effektiv solenergi skulle klara av bostadsvärme), en villa kanske 2-3 gånger mer effektbehov.
Av värmen på jorden så uppskattas det som kallas växthuseffekten, att av värmeenergi behålls så mycket att det motsvarar ca 30 grader av jordens totala uppvärmning – men det är komplicerade simuleringar med stor osäkerhet.
Den energi vi använder på jorden har det mesta i grunden sitt ursprung från solen, inte bara solenergi utan även vind, vatten, fossila bränslen, biobränslen och t.ex. bergvärme. (T.ex. kärnkraft och tidvattenkraft har inte solen som källa)
Solens effekt
Olika naturliga fenomen gör att solens effekt och vilken typ av elektromagnetiska vågor som skickas iväg mot jorden. Det vi vet genom observationer är solfläckar och att när det är mycket solfläckar är det högre aktivitet och mer energi skickas ut från solen, även om själva fläcken är kallare än omgivningen.
Observationer från 1600-talet är att aktiviteten som solfläckarna har cyklar på 11 år respektive 80-90 år (Gleissbergscykeln)
Den brittiska forskaren Michael Lockwood hävdar t.ex. att den ökande solaktiviteten sedan 1901 är hela 131%.
Vi har också observerat något som kallas för solstormar som skickar ut effekt-kickar från solen.
Solens olika strålningstyper
Solen har olika strålningstyper som varierar och har olika effekter på vårt klimat, vi vet inte så mycket om det även om det finns olika studier. Varje strålningstyp har olika egenskaper.
– Kosmisk strålning. Det är högenergiska partiklar som ökar/minskar med solaktiviteten. Henrik Svensmark och hans kollegor vid danska rymdinstitutet har visat att jordens molntäcke samvarierar med kosmisk strålning.
-Elektromagnetisk strålning. Ibland kan det vara så kraftigt att det stör elektronisk utrustning på jorden och den är uppdelad av oss i olika typer beroende på vilken frekvens våglängderna har och dess egenskaper, alla har en mängd olika egenskaper.
Våra strålningstyper är, Radiovågor (t.ex. TV-Mobil), mikrovågor (t.ex. mikrougn), infrarött ljus (t.ex. fjärrkontroll och uppvärmning), synligt ljus (det vårt öga ser), ultraviolett ljus (skadligt för ögat), röntgenstrålning (t.ex. inom sjukvård), gammastrålning (skadlig i större koncentration).
Solens avstånd till jorden
Här finns en variation, det är inget fix låst avstånd. Avståndet gör att effekten mot jorden varierar ca +- 3,5%, eftersom energi avtar med kvadraten på avståndet.
Det närmaste vi är solen är 147,1 miljoner km och det längsta är 152,1 miljoner km. D.v.s. naturliga variationen är 5 miljoner km. (jämförelsevis är jordens omkrets 0,04 miljoner kilometer)
Jordens lutning mot solen
Jordens normala lutning är 23,4 grader jämfört hur jorden snurrar och i det plan jorden cirkulerar runt solen.
Den här lutningen är det som styr hur mycket sol som träffar jorden. Sverige med sina tydliga årstider så lutar det ifrån solen och vi får lite sol på vintern och mycket på sommaren och på så sätt årstider.
Det är förstås inte hela sanningen för även om vi får mycket sol, mer soltimmar på sommaren har vi ändå normalt kallare i Sverige än länder som befinner sig vid ekvatorn. Norra Sverige som har sol dygnet runt, har svalare klimat än södra Sverige osv.
En liten förändring av lutningen förändrar klimatet och vi vet över längre tidsperioder varierar lutningen från 22,1 grader till 24,5 grader.
Solen minskar
Faktiskt blir solen mindre och mindre, man beräknar att solen förlorar ca 4,6 miljoner ton massa i sekunden för sitt energiskapande, även om det är en stor siffra så är det ändå försvinnande liten andel, så vi behöver inte vara oroliga för att solens energi tar slut.
Med den massa-minskningen drar sig jorden längre och längre ifrån solen p.g.a. dragningskrafter. Det är flera cm per år och t.ex. tusentals gånger större kraft än tidvattnet. Det här är en obetydligt faktor , i det korta perspektivet på 1000-tals år.
ATMOSFÄREN
Vår atmosfär är inte speciellt utforskad, utan det blir stora gissningar av forskare, trots den bara definieras som ca 10 mil, därefter är det rymd. Atmosfären har vad vi vet en mängd egenskaper och temperaturzoner och är på alla sätt absolut nödvändig för livet på jorden.
Det är i atmosfären vi har en ”växthuseffekt” i.
Troposfären
Det är i princip den zonen mänskligheten är och ca 1 mil hög från marken räknat. Direkt över markytan börjar troposfären.
Här är också den största koncentrationen av molekyler i hela atmosfären, så troposfärens massa är ca 80% av hela atmosfärens massa, fast den bara består av ca 10% av volymen.
Varje kilometer upp i Troposfären minskar trycket med ca 8% och temperaturen i luften följer i princip proportionellt med en temperaturminskning på 8 grader. Det är vad som sker vid t.ex. höga berg att luften blir tunnare och det blir kallare. Vid slutet av troposfären är det ca -60 grader.
Lite förenklat kan man säga att molekyler och värmen får mer plats vid högre höjd så för varje m3 blir det mindre och mindre molekyler när vi kommer högre och högre.
Det är därför vi också har svårt att andas vid högre höjder, det finns helt enkelt inte lika mycket syremolekyler kvar i luften. Samma anledning vi måste ha speciell utrustning i flygplan för andas normalt.
Genom att luften är så ”tunn” vid högre höjder finns väldigt lite av alla typer av molekyler, så vid en mils höjd finns det bara en mängd kvar på ca 20% jämfört med marknära atmosfären, gäller syre, kväve, vatten och andra gaser t.ex. koldioxid.
T.ex. vid marken har vi ca 1300 gram molekyler i en m3 luft, på 1 mils höjd kommer samma mängd molekyler ha 5 m3 luft att röra sig i, eller 1 m3 väger då 260 gram.
Stratosfären
Efter Troposfären kommer Stratosfären och är ca mellan 1-5 mil från jordytan.
Här finns mycket ozon. Ozon är syremolekyl med 3 syre och är instabil molekyl som lätt reagerar med nästan allting.
Det är här det har funnits längre tbx hotbilder om ozonlager försvinner/minskar, men det är stabilt nu.
Det här ozonet tar hand om ultraviolett strålning och energin i strålningen värmer upp luften i det atmosfärslagret så vid ca 5 mils höjd är luften ca 0 grader (jämfört med -60 vid 1 mil).
Vissa högtflygande flygplan och väderballonger tar sig in i stratosfären. Även vissa satelliter går inom stratosfären.
Mesosfären
Efter Stratosfären har vi Mesosfären ca 5 – 8,5 mil från jordytan. Det är höjden ovanför ozonlagret och här blir det kallare och kallare med höjden och är atmosfärens kallaste område med ned till ca -90 grader.
I Mesosfären kan vissa molntyper bildas.
Termosfären
Det här är sista delen av atmosfären och i grunden har den ingen tydlig gräns för sitt slut så vad som är rymden och termosfären är ganska flytande, men vanligtvis anser man att termosfären slutar 10 mil från jorden. (FAI (Federation Aeronautic Internationale) anger 10 mil som gräns.)
Här kan det märkligt nog bli så varmt som 2000 grader. Att det blir varmt beror på att det absorberar röntgenstrålning och kortvågig UV-strålning från solen. Värmen varierar mycket beroende på solaktivitet och fungerar som en slags värmestabiliserare för jorden.
När man ser norrsken är det värme/brinnande atmosfär.
VÄXTHUSEFFEKTEN
Förmågan att behålla en del värme på jorden, kallar vi växthuseffekten. Simuleringar och jämförelser beräknar att den höjer värmen på jorden med ca 30 grader, jämfört om utstrålande värme skulle gå rakt ut i rymden.
Lufttrycket
Den absolut största kraften för växthuset är vår atmosfär skapar ett lufttryck. Trycket håller mot värmeflöden.
Vi vet också med mänsklighetens kunskap och observationer att lufttrycket varierar ungefär +-10%, högt lufttryck motsvarar normalt varmt följaktligen och lågt lufttryck kallt. Vi har också lärt oss med höjden då lufttrycket sjunker, blir det per automatik kallare.
På det sättet kan vi med säkerhet fastställa att lufttrycket är vår viktigaste växthuseffekt.
Vi vet också att planeter med tjock atmosfär (=högt tryck) är varma, som t.ex. Venus och planeter med liten atmosfär (=lågt tryck) är kalla, som t.ex. Mars. De nämnda har också ca 95% koncentration av CO2 i atmosfären, jämför med jordens ca 0,04%.
Vatten
Vatten i gasform/ånga är det vi har mesta av i luften efter kväve och syre, ca 2-2,5% i troposfären. Vattenånga är väldigt komplex runt klimatet.
a) Skärmar av strålning till jorden. Utan molnen skulle vi få kraftigt varmare. Det här märker man direkt om man är i solen, hur temperaturen genast ändras om ett moln skärmar av solen. Det är i huvudsak då infraröd strålning som skärmas av.
b) Vattenångan fungerar som en naturlig termostat för jorden. Är det varmt så värms vatten upp, det blir mer ånga i luften som dels skärmar av solinstrålning, dels blir avkylande regn.
c) Molnen behåller värmen. När det är molnigt så är temperaturen jämnare mellan dag/natt så det som värms upp på dagen, behålls värmen bra på natten.
d) Vatten absorberar infraröd strålning. Vattenmolekylen absorberar vissa av band av infraröda strålningen och p.g.a. bandbredden också mängden vatten i luften, vår absolut totalt sett kraftigaste växthusgas.
Absorberingen fungerar så att energin i infraröd strålning, reagerar med vattenmolekyler och värmer upp dem och omkringliggande luft. För det ska bli någon absorbering krävs partiklarna ”krockar” och eftersom 97,5-98% inte är vatten passeras det mesta.
Koldioxid
Koldioxid är en naturlig ekologisk gas och helt nödvändig för liv på jorden och ingår i naturligt kretslopp via fotosyntesen.
All växtlighet ”konsumerar” koldioxid som sedan används för deras uppbyggnad. Mark och haven, samt jordens alla djur är de som levererar koldioxiden till luften.
Idag pekas koldioxid och dess påverkan på jordens temperatur, ut som något onaturligt och en existensfara för mänskligheten. Andelen i luften är ca 0,04%, det mesta av gasen är där naturligt.
Koldioxid reagerar med vissa frekvenser av infraröd strålning. När den reagerar så skickar molekylen sedan iväg värmeenergi i slumpmässig riktning, d.v.s. ca 50% av den värmen riktas mot jorden.
Koldioxid reagerar också med infraröd strålning från solen direkt och hindrar den värmen till 50%, som skulle gått till jorden.
Det är dock många faktorer som måste uppfyllas för den reaktionen ska ske.
– Det måste vara infraröd strålning, vilken endast är en liten del av strålningen.
– Det måste vara frekvenser som koldioxid regerar på vilket är ca 8% av strålningen.
– Fotoner från infraröd strålning måste träffa en koldioxidmolekyl, vilket är svårt eftersom 99,96% av luften inte är koldioxidmolekyler.
– Koldioxiden konkurrerar med vatten i luften som också reagerar med fotoner från infraröd strålning och det finns ca 50 ggr mera vatten än koldioxid i luften.
– Vattenmolekylen regerar med ungefär 3 gånger större frekevensomfång än koldioxid.
När väl koldioxid blir träffad av infraröd strålning med rätt frekvens så kommer det skicka iväg energin igen omgående i en slumpmässig riktning för att värma upp någon molekyl som upptar den nya energiformen, den kan tänkas träffa.
Det saknas all form av bevisning att koldioxid ska ha en väsentlig klimateffekt. Alla slags laboratorieförsök har gett minimala resultat.
Ovanstående gör att koldioxiden omöjligt kan vara annat än en mycket liten marginell klimatfaktor, även om samtlig koldioxid räknas, inte bara den från människan.
Övriga gaser
Det finns många olika gaser som reagerar med strålning på olika sätt, men eftersom det är så extremt små mängder/andelar i luften är de försumbara.
JORDEN OCH HAVEN
Vi har naturliga fenomen på jorden och haven som påverkar klimatet. Ca 30% är markyta, där mänskligheten i huvudsak befinner sig och ca 70% är havsyta, men haven har också ett djup, så det är större delen av jorden som påverkas livet på jorden och klimatet av haven än via marken.
Havsströmmar
Vi har naturliga strömmar som påverkar klimatet kontinuerligt på vissa platser, t.ex. golfströmmen. De här varierar i kraft på olika sätt.
Sedan finns tillfälliga fenomen, El Ninjo är ett sådant. El Ninjo höjde uppskattningsvis jordens medeltemperatur 1-2 grader.
Vulkanisk aktivitet
Vulkanisk aktivitet är oregelbunden och finns både under vatten och på marken. Vulkanen i sig värmer marken/vattnet, men vanligaste effekten är utsläpp av kolpartiklar skapar en kylande effekt för jorden. Solljus skärmas helt enkelt av.
Exempelvis år 1816 inträffade ett våldsamt utbrott i vulkanen Tambora i Indonesien. Stora mängder vulkanisk aska hindrade solljuset att nå jordytan. Större delen av världen drabbades av missväxt, hungersnöd, epidemier och översvämningar.
Det är genom historien noterat flera sjunkande temperaturer i samband med stora vulkanutbrott. 2012 var ett av historien största på havsbotten (norr om Nya Zeeland) som mänskligheten höll på att missa, så vi har inte så bra kolla på allting, ändå var det här ett område på ca 400 kvadratkilomter.
Geologen Timothy Casey, anser t.ex. att underjordiska vulkaner släpper ut ca 24 Gt (giga ton) kol per år, vilket är ca 4 ggr mer än mänskligs koldioxidutsläpp av fossil förbränning.
Vindar
Vi har många gånger olika förhållanden med vindar som påverkar klimatet. Normalt så ”flyttas” vädret, så är det ovanligt kallt någonstans, så blir det ovanligt varmt någon annanstans och vise versa.
Kontinentaldrift
Vår jordskorpa är uppdelad i 7 stora plattor och 10 mindre plattor. De här rör sig och förutom att de drivet på vulkanisk aktivitet, så skapas förändringar geologiskt och magnetism i marken. Magnetismens förändringar har gjort att syd/nord tidigare bytt plats och påverkat jordens lutning och skapar/skapat stora klimatändringar.
Bränder
Svårt veta om bränder orsakar klimateffekter, uppfattningar går isär.
NATURLIGA KLIMATVARIATIONER
Klimatet varierar mera längre ifrån ekvatorn och det är naturligt med variationer på klimatet. Ofta om det är ovanligt kallt på ett ställe, är det motsvarande ovanligt varmt på något annat ställe, även det är naturliga variationer.
När det gäller att fastställa historisk temperaturdata, så är det stor osäkerhet, det finns helt enkelt inga rimligt tillförlitliga globala mätningar förrän runt 1990 och framåt, då satellitmätningar på allvar började fungera.
Så all historisk mätdata som alla får ta del av innehåller olika former av korrigeringar och simuleringar. Historiska mätdata kan vara helt korrekt, men det kan lika väl innebära olika historiska mätfel eller felaktigheter i simuleringar/sammanställningar.
Studerar vi Sveriges historiska mätdata, så anges det att det finns 35 platser med historik från mitten av 1800-talet. Det stämmer såtillvida att det är simulerat data, men det finns ingen rådata som är jämförbar över tiden.
Det finns en plats som mätningar skett på samma ställe och det är Observatoriet i Stockholm, som när det startade i mitten av 1700-talet var på landet utanför Stockholm, men staden har vuxit och den platsen är idag
Odenplan, d.v.s. stor påverkan av stadens värme. Övriga platser har flyttats runt.
Utöver det så har man bytt mätmetoder, mättider och utrustning. Viss utrustning har påverkats av väder och vind. Det här sammantaget skapar väldigt osäker historik.
Den här typen av problem och osäkerhet gäller global över världen, med den skillnaden att stora delar av världen är det ännu mera osäkert. Mätning av vattentemperatur och andra klimatfaktorer har ännu mer osäkerhet.
De flesta forskare menar att jordens medeltemperatur är ca 0,5-1 grad varmare nu 2023, än det vara ca 1850. Det är rimligt de uppgifter är korrekta.
Samtidigt anser forskare att det var ca 1-2 grader kallare 1850 än 1750.
Studerar vi 1900-talet så anser forskare att vi också att världen hade en varm period i mitten av 1930-talet (varmare än 2010-2023). 1930-talet följdes av ovanligt kallt 1940-tal.
Vi hade t.ex. i Sverige 2020 ovanligt varmt, precis som de har en ovanligt kallt men vi hade också ovanligt varm vinter 1989/90 och t.ex. vasaloppet fick ställas in p.g.a. snöbrist 1990, på samma sätt fick det ställas in 1932. T.ex. 2009-2012 hade vi kalla snörika vintrar.
Studerar vi och observerar hur vi levt vet vi att det både varit en inlandsis, flera km tjock över Sverige och det också varit så varmt att det fungerat bra att t.ex. odla vindruvor. Grönland heter Grönland för det var grönt och odlingsbart under vikingatiden osv. Så på längre tidsperioder har vi haft stora naturliga klimatvariationer.
Studerar vi klimatet på 2000-talet och jämför historiskt, så hittar vi ingenstans på jorden som vi har någon onaturlig värmenivå eller annat klimatfenomen, utan allting är inom normala gränser, ibland lite varmare och ibland lite kallare.
Studerar vi isar vid polerna så har de både ökat och minskat under 2000-talet, ingenting onormalt och inte så smälta som de var i mitten av 1930-talet.
Studerar vi havsnivåer i världen, så är allting normalt. Inga öar som försvinner. Landnivåer stiger lite sakta och havsnivåer stiger lite sakta ca 2 mm/år – vilket skulle innebära 2 dm på 100 år.
Glaciärer finns 100.000 tals i världen vissa växer andra krymper, de som krymper gör det sakta år för år och gjort så i många 100-tals år. Någon form av akut smältning som skapar stora vattenflöden/höjningar existerar ingenstans.
Stormar-naturkatastrofer, det finns ingen trend eller något sådant som påvisar det ökar. Däremot är världen mer upplyst och kommunicerande idag via främst digital kommunikation, väldigt stor skillnad och utveckling över tid. Det här gör att rapporteringar sker på ett direkt sätt.
MÄNSKLIG PÅVERKAN PÅ KLIMATET
1900 var det ca 1,6 miljarder människor på jorden och numera över 7 miljarder. Människan sliter och förbrukar jorden hårt, sätter många avtryck och orsakar alla typer av problem på kort och lång sikt – det råder någon som helst tvekan över. Men styr mänskligheten eller kan vi påverka klimatet?
Koldioxid
100% av klimatdebatten och 99% om miljödebatten, handlar om koldioxid. Koldioxid är naturligt ekologisk gas och den släpps naturligt ut genom vår mun, när vi andas. Den kommer också naturligt ut till luften när olika kolföreningar bryts ner eller förbränns. Allt som växer har kol som huvudbeståndsdel.
När fossila bränslen eller biobränslen förbränns, är ingen speciell skillnad både skapar samma typ av förbränning och orsakar i princip samma mängd koldioxid i luften. Det som kan ändra på koldioxidutsläpp i huvudsak är effektivare förbränning och användande som medför mindre förbrukning.
Vidare så finns metoder ändra på avgaser (omvänd katalysator) så det blir mindre med Koldioxid, sådana ändringar är normalt och leder ofta till avgaser som är betydligt sämre och dessutom farliga avgaser.
Ska man minska mera, så är det andra metoder att skapa energi som måste användas.
Den totala mängden koldioxid är ca 0,04% av luften, historiska mätvärden är osäkra då mätningar i princip startat först 1958 (Mauna Loa, Hawaii) och mätningar sker till dominerande del på en enda plats på jorden.
Många ifrågasätter platsen då Mauna Loa är en aktiv sköldvulkan och världens största vulkan.
Innan 1958 uppskattas mätvärden genom borrkärnor i is, en ifrågasatt metod. Oavsett så bedömer de flesta ändå att förändringen från förindustriell tid att det var ca 0,03% och numera än 0,04%.
Sammanfattningsvis så verkar forskningsläget mycket stabilt på att naturliga koldioxid-utsläpp svarar för ca 96-98%. Mänskliga ”onaturliga” är resten ca 2-4%. Det överensstämmer också vad FNs klimatorgansiation IPCC anser.
IPCC (2007) uttrycker det i GtC (gigaton coal):
Finns i atmosfären 760
Tillförs från marken (biosfären) 120/år
Tas upp av marken (biosfären) 120/år
Tillförs från haven (hydrosfären) 90/år
Tas upp från haven (hydrosfären) 90/år
Tillförs från fossil förbränning 6,4/år
Varma år, så kommer det frigöras mera från mark och hav, kalla år mindre från mark och hav.
Eftersom det varje år naturligt tillförs och tas upp naturligt med Koldioxid så omsätts allt på ca 3,5 år och naturen skapar naturligt jämnviktslägen. Den koldioxid som alltså släpptes ut för några få år sedan finns inte kvar i luften idag.
D.v.s. finns det mer koldioxid så kommer växtligheten ta upp mera koldioxid och det helt enkelt växer lite mer och lite snabbar över hela världen. Världen ska vara tacksam för den förbättrade växtligheten, förbättrade skördar m.m. har varit nödvändig för klara matförsörjning för världens växande befolkning (hur ofta är det svältkatastrofer idag?..).
(De som odlar i växthus, köper ofta koldioxid och tillsätter extra, för det skall växa ännu bättre)
Koldioxiden regerar också med vatten, som det finns ca 50 ggr mer av än koldioxid i luften och bildar där kolsyra och följer med ned till marken vid regn.
Idag är utsläpp från mänskligheten i princip konstant (några få procents ökning), vilket också kommer leda till naturen skapar jämnviktsläge och koldioxidnivån kommer inom loppet av några få år, stabbilsera sig och ligga helt still. Var jämnviktsläge hamnar är svårt att veta, men troligt omkring dagens nivåer.
Av den koldioxid som finns i luften just nu på ca 0,04%, så finns det olika uppfattningar hur mycket som kommer från mänsklig fossil förbränning:
– Det finns de som anser all ökning från 1958 – 2020, ca 0,032% – 0,04%, d.v.s. 0,008% är från mänskligheten.
– De finns också de som anser koldioxid omsätts på 3,5 år, så det max kan vara den mängden, vilket är ca 3% av koldioxiden, så det skulle vara 0,0012% av luften från mänskligheten och 0,0388% naturligt.
– Sedan varianter av ytterligheterna, men med säkerhet kan vi ändå säga att 0,0012% -0,008% är från mänskligheten. (12 – 80 PPM)
D.v.s. beskriver vi koldioxid i luften som en fotbollsplan på 10.000 m2 (100*100m) så har vi 4 m2 koldioxid, varav 0,12 – 0,8 m2 kommer från människan (Schematiskt beskrivet, då luften inte är 2-dimensionell utan 3-dimensionell). Lite förenklat fotbollen skulle vara koldioxidmängden.
Det krävs enorma fysiska effekter för den fotbollen då skulle värma upp hela fotbollsplanen mätbart, hur mycket värme den än skickar ut och hur mycket den än studsar runt. Även om bollen konstant var 1000-tals grader varm, skulle den ändå inte värma upp fotbollsplanen, mätbart.
Så sammanfattningsvis anser vi i strid mot mångas uppfattning, att uppvärmningseffekten av koldioxid från mänskligheten är så liten att den är försumbar.
Effekten om koldioxid minskar lite i luften, är sämre växlighet på jorden, sämre skördar osv.
Värmeöar – Urbanisering
Vi vet att en stad normalt är ca 2-6 grader varmare än landsbygden utanför staden. Det är något i princip alla märkt och alla kan undersöka.
Det här beror på främst hårda och mörka ytor som helt enkelt absorberar solljuset mer än naturen.
Olika städers utveckling med hårda ytor och expansion av städer har ökat den här effekten väldigt mycket. Även förstås vägar, flygplatser och motsvarande bidrar till att påverka på motsvarande sätt.
Även uppvärmning av hus, fordon, människor, maskiner osv bidrar till uppvärmningen av värmeöar, som städer kallas för i det här sammanhanget.
Hur mycket det värms vid olika stunder beror på vindförhållande och vilken typ av solljus som värmer. Alla känner till hur ”stekhet” t.ex. asfalt kan bli en vindstilla, varm solig sommardag. Värmen finns kvar i marken lång stund på kvällen.
Det här påverkar självklart staden/samhället och påverkar också stadsnära djur och natur, men väldigt lite i en global klimatmätning, för även om våra städer är stora, är de en väldigt liten del av jorden bebyggd.
Däremot sker många temperaturmätningar och värmerekord i städer, vilket blir missvisande jämförelse. I temperaturstatistik så tar man delvis hänsyn till det här (eftersom det inte går kompensera med en konstant, något som varierar blir kompensation svårt), men för olika temperaturrekord, tar man inte alls hänsyn till det.
Sveriges äldsta mätpunkt som inte flyttas är Observatoriet vid Odenplan/Stockholm, som idag är mitt i staden, när det byggdes på mitten av 1700-talet var det utanför staden (ändå är det varmare när mätningar började på 1700-talet än 2000-talet).
Sverige har flera mätpunkter vid flygplatser, som utvecklats från gräsmatta, till asfalt och vidare har det utvecklats till bebyggelse runt flygplatsen.
Utsläpp
Människan orsakar mänger med utsläpp och det finns stora anledningar att både bevaka, minska och förbättra metoder.
Det är också många gaser som anses vara kraftigare klimateffekt än koldioxid, men samtidigt så små mängder att ingen just nu betraktar det som ett hot.
För några årtionden såg man utsläpp av olika freoner som värsta hotet och de förstörde Ozonlagret. Freoner och motsvarande förbjöds. Vi har inga problemdebatt idag om det.
Sammanfattningsvis så är utsläpp betydligt större miljöproblem än klimatproblem och orsaker verkligt allvarliga och långsiktiga skador både för mänsklighet, djur och natur, inte minst för havslivet. Konstigt nog är knappt någon intresserad av dessa problem.
Skövlingar – dåligt skogsbruk – dålig markanvändning
I Sverige har vi lång historik av bra skogsbruk, långsiktigt sunt. Över världen är det väldigt blandat, mestadels riktigt dåligt.
Likaledes har vi stora problem, även i Sverige, med övergödning av mark och olika former av besprutning. Här finns många miljömässiga problemställningar.
Skövlingar har en indirekt påverkan på klimatet då det påverkar vind, avdunstning och uttorkningar. Det är ändå en förhållandevis liten global effekt att det blir svårt påvisa någon mätbarhet.
Elektromagnetisk strålning
Mänskligheten orsakar mängder med elektromagnetisk strålning, radiovågor. Radio, tv, mobila nätet, wifi m.m.
Det allmänna forskningsläget säger det är ofarligt och inte påverkar i princip någonting.
Det finns dock åsikter som menar det både är långsiktigt farligt och det också har en uppvärmande effekt. Om det är långsiktigt farligt, ska vi låta vara osagt, framtiden lär berätta hur det ligger till, men uppvärmningseffekt tror vi inte på, då det är för liten faktor.
VAD SÄGER OMVÄRLDEN
Vi har ett konstant flöde från media och politiker att vi har ett globalt klimatproblem och sambandet till 100% handlar om förbränning av fossila bränslen som orsaker ökning av koldioxid i luften – helt enkelt undergångsbudskap för mänskligheten.
Politiker
I Svenska riksdagen är det endast två politiker som anser klimatbudskapet är felaktigt del Jan Ericsson, M – men har munkavel, dels Elsa Widding som tvingades ut från SD och numera är ”vilde”. Elsa Widding är den absolut kompetentaste och varit regeringsrådgivare, skrivet flera böcker och välutbildad inom ämnet. Sedan kanske det finns fler som inte vågar säga någonting. Hur som helst en mycket nära 100% politisk majoritet som anser vi har klimatuppvärmning orsakad av koldioxid, i allmänhet baserat på ingen kunskap i ämnet.
Politisk har det byggt upp, nästan efter östtysk modell en propagandaapparat runt klimatet. Det är politiskt styrd vädertjänst SMHI, Klimatpolitiska rådet, klimatklivet, Naturvårdsverket, skolor rakt över linjen är ensidig information.
Media
Samtliga stora mediaföretag, SVT, TV4, Schibstedt, Bonniers satsar stora resurser på klimatlarmsrapportering och är säkerligen det största nyhetsområdet idag. Artiklar som man måste betala för, gäller aldrig klimatartiklar de är fria osv.
tvDet är i princip 100%, som säger vi har en allvarlig klimatkris orsakad av koldioxid.
All rapportering är extremt vinklad, värmerekord rapporteras, köldrekord talas det tyst om osv.
Företag
Företag vet att du måste ha vind i ryggen, går du i motvind går du åt fel håll. Företagen följer media och politiker och ser det här som stort affärsområde och nya sätt att tjäna pengar. Det används som säljande argument i marknadsföring, nya inkomstkällor och nya affärsområden.
Det här gäller inte minst globala företag.
Företagen i sin tur återrapporterar till media och köper reklam osv. win-win
Klimatbusiness är som allt ser ut idag en enorm tillväxtmarknad. Koldioxidcertifikat 1000-tals miljarder, gröna obligationer, affärer i klimatfokus osv.
Beskattning
I Sverige är idag skatter på drivmedel/energi högre än skatten på samtliga Svenska företagsvinster, Sverige är med andra ord extremt beroende av hålla liv i lågan runt klimatdebatten för få människor vara motiverade att det ska vara så hög beskattning på energi.
Internationellt drivs det stora intressen från världsledare om internationella klimatskatter, EU-skatt, FN-skatt osv.
Många anser vi ska införa styrande regler och beskattning utanför demokratin.
Oljeindustrin
Oljeindustrin går tvärtemot vad många tror hand i hand med klimatrörelsen. Oljeindustrin är maktföretag och sammanlagt världens rikaste företag. Rikedom och makt.
Genom stödja klimatrörelsen så får man bort fokus på mängder med miljöproblem och det blir stabil kontrollerad världsmarknad.
Genom olika länders beskattningar så befäster de att länder blir mer oljeberoende istället för mindre (när du tankar för 3 kronor, får staten 2 och oljebolagen 1).
Den som tror tvärtom, kan läsa Jacob Nordangårds bok om oljefamiljen Rockefeller. Finns också ett program på Sveriges Radio.
Forskning och vetenskap
Lyssnar du på ovanstående så, behövs ingen mer forskning allting är klarlagt redan.
Det här stämmer inte alls, forskningen och vetenskapen stödjer i huvudsak, det som skrivs i den här artikeln.
För en tid sedan fanns debattartikel i Aftonbladet med ca 420 forskare, men när man tittar på deras kompetensområde, så förstår man de vet absolut ingenting om varken fysik eller klimat.
Frågar man Greta, politiker m.m. så är det total enighet bland forskare – debatten slut. Det här baseras på en undersökning från 2009, som är filtrerad. Ett universitet i Illinois, där 10 257 forskare av olika slag hade tillfrågats om de trodde att „människan orsakar klimatförändringar”.
Endast 3146 svarade och av dem sorterades alla utom 77 bort. Av dessa svarade 75 ja på frågan, vilket är 97 procent av de 77, men endast 7 promille av dem som var tillfrågade.
Det är inte enighet.
Andra liknande undersökningar har gjorts, men eftersom resultat är förutbestämt, så anpassas alltid input för det ska bli ”rätt” output/svar.
Forskningsrapporter som du läser om är i huvudsak från organisationer, politiskt styrda (som t.ex. IPCC), visst det finns enstaka personer, men väldigt få som larmar för klimatproblem kopplat till koldioxid idag.
Vi har många forskare som deltaget i IPCC arbeten som vägrar fortsätta, för de anser uppgifter ändras och vinklas felaktigt.
Arbetar du med klimatfrågor och inte har alarmistisk åsikt, så har du väldigt svårt få jobb/anslag m.m. som motsvarar din kompetens. Ofta används ”svartlistning” och fördummande uttryck som klimatförnekare, istället för att föra en saklig debatt.
Det märkliga i forskningsläget är att, den sidan som tror vi inte har alls något speciellt klimatproblem, inte får komma till tals, alla vägrar debatter osv.
En inbjudan kommer i samband med publiceringen gå ut till samtliga större mediaföretag och samtliga Universitet.
SAMMANFATTNING
Människor har idag en tro runt klimatet som är som en religiös rörelse, inte alls verklighetsanpassad. Men faktiskt nästan alla som försöker sätta sig in i frågor och fördjupa sig i klimatfrågorna, ändrar sig och konstaterar att verkligheten är annorlunda än budskapet från politiker och media.
Vi har idag en värmeperiod som liknar den vi hade under 1930-talet och vi kan vara mer eller mindre säkra på vi inom något/ra år får en kallare period (kanske som på 1940-talet). Det kommer då vara väldigt svårt för klimatrörelsen driva sin linje. Kanske ändrar sig klimatrörelsen och säger koldioxiden kyler ner jorden, för faktum är att kyla är ett mycket större existensproblem för mänskligheten än värme.
KÄLLOR
Avstånd mellan solen och jorden, SMHI
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/avstandet-mellan-jorden-och-solen-1.22871
Spektrum och strålningstyper, Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Spektrum
Hur mycket koldioxid vi släpper ut i Sverige
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-mycket-vaxthusgaser-slapper-vi-ut?fbclid=IwAR1ofl3yBe1Xx6-v4x7_g1c-BZk_vSMr-pA4aR4du8t3bI_b3sZzJrDUYf0
Atmosfärens olika lager, SMHI
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/atmosfarens-olika-lager-1.5838
Bra information från Byggros om värmeö
https://www.byggros.com/se/urban-varmeo-urban-heat-island?fbclid=IwAR3NOfoeK2j2lrcSHkayWLJoulNGsaCYZ5PaXmK8k2jKXPWlXouDzZPedfo
Förteckning, 700 internationella forskare och tekniskt sakkunniga, som stödjer ovanstående principer och källor till sakkunskap.
http://www.klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2019/10/WCD-16-10-9lr.pdf
Förteckning över 420 akademiker, som omnämns som forskare som anser människan skapar klimatuppvärmning.
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/EQ8nk2/420-forskare-regeringens-klimatpolitik-ar-katastrofal
Jacob Nordangård, fil Dr teknik och social förändring, författare. Boken: Rockefeller en klimatsmart historia.
https://www.bokus.com/bok/9789151907505/rockefeller-en-klimatsmart-historia/?gclid=EAIaIQobChMIg6ybtsLG5wIVj1QYCh1nDgbWEAAYAiAAEgLW0_D_BwE
Forskare, vetenskapsmän och tekniskt sakkunniga, som stödjer ovanstående principer och källor till sakkunskap
Ingemar Nordin, Emeritus Professor Philosophy of Science,
Sture Åström, Professional in Climate Issues [sic] , Klimatsans
Rolf Bergman, Emeritus Professor of Physical Chemistry, Uppsala University
Dr. Lars Bern, Member of The Royal Swedish Academy of Sciences, Retired CEO in Incentive AB
Magnus Cederlöf, Software Specialist, Stockholm
Per-Olof Eriksson, Physicist, Former CEO of Sandvik Group
Anders Flodin, Business Development Manager, Höganäs AB in North Carolina
David D. Gee, Professor Em Orogen Dynamics, Uppsala University, Sweden
Hans Jelbring, Climate researcher
Claes Johnson, Emeritus Professor of Mathematics at Royal Institute of Technology, Stockholm
Gunnar Juliusson, Professor of Hematology, Lund University, Senior Consultant, Skåne, University Hospital, Lund
Sten Kaijser, Emeritus Professor of Mathematics, Uppsala University
Johan Montelius, Associate Professor of Computer Science at the Royal Institute of Technology, Stockholm
Nils-Axel Mörner, Emeritus Professor Geology, President of the Independent Committee on Geoethics. Former head of Paleogeophysics & Geodynamics at Stockholm University
Gösta Pettersson, Emeritus Professor in Biochemistry, University of Lund. Boken: Falskt Alarm (finns också som gratis PDF-bok https://falsktalarm.se)
Marian Radetzki, Emeritus Professor of Economics, Luleå University of Technology
Peter Stilbs, Emeritus Professor of Physical Chemistry, Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm
Elsa Widding, Consultant, Author on Climate, Stockholm. Boken: Klimatkarusellen
Lennart Bengtsson, Professor dynamisk meterologi. Boken: Vad händer med klimatet.
Tege Torwall, Faktajournalist med förflutet i bland annat Veckans Affärer, Ny Teknik, Teknisk Tidskrift. Boken : Tänk om det blir kallare
LÄMNA KOMMENTAR